Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOO
KULT OCH KONST.
heten i dem, att tvifla på författarens samvetsgrannhet äfven i andra
stycken.
Men antaga vi nu, att det är en och samma kyrka, som
omtalas, så tränger sig ovillkorligen den tanken fram: huru förhåller
det sig med talet om de två klostren ? Voro dessa två skilda
stiftelser. eller finnes det anledning att antaga, att det nya klostret är en
fortsättning eller, såsom förf. sid. 17 säger, »en omdaning» af det
gamla? Finnes det anledning att antaga, att Laurentiiklostret efter
Knuts dagar fatt någon större donation, som kunnat möjliggöra en
utvidgning? Jo, Necrologiet nämner verkligen en sådan. »Eodem
die (VI Idus Julii) obiit Rex Danorum Ericus, vir prudens &
stre-nuus, qui sua industria a Paschale Papa Palleum impetravit nostre
ecclesie et quartam partem civitatis Sancto Laurencio dedit.»
Ordagrant detsamma säger oss Liber Daticus. Dessa två urkunders
sanningsenlighet söker förf. jäfva genom att i stället framhålla Saxos
mer än 100 år senare nedskrifna och i andra stycken uppenbart
felaktiga framställning, som tillägger Knut den helige äran af denna
donation. Men vi våga dock fortfarande att lita på källskrifterna,
som berätta, att Erik Ejegod gifvit S. Laurentius denna gåfva
samtidigt med att han öfverlämnade det pallium, som han för Asker
utverkat af påfven. Ingenting antyder, att rikedomen eller den
höjda maktställningen direkt åstadkommit någon ändring i
Laurentii-kyrkans plan, och det är väl snarast troligt, att pallium icke kom
som någon öfverraskning för Asker, utan att denne länge själf hjälpt
till att förbereda saken, och en god sådan förberedelse kunde det ju
vara att gifva Lund en katedral, värdig ett ärkebiskopssäte. Men
äfven om icke Asker redan under Knuts dagar, således några fä år
innan han intog biskopsstolen, kan hafva tagit någon mera verksam
del i kyrkans första plananläggning, så har han dock från den dag
han blef biskop, år 1089, till sin dödsdag den 5 maj 1137, således
i nära 50 år, haft så mycket inflytande på och tagit så verksam del
i detta byggnadsföretag, att den hederstitel, »huius ecclesie fundator»,
som gifvits honom i Necrologiet, ej kan synas vara annat än ärligen
förtjänt, äfven om, såsom sagdt, han ej varit med om att lägga
själfva grundstenarna. Och se vi på de arkitektoniska formerna i
kyrkans äldsta del, kryptan; skulle icke kryptkyrkans ringa höjd,
»vili ac humili schemate», de hörnblad saknande baserna och de
arkaistiska kolonnskaften särskildt uppe i östra delen af kryptan mycket
väl kunna antagas härröra från en byggnadsperiod före 1089? Här är
ett direkt uppslag till ett intressant jämförande studium, icke af ur-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
