Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVENNE HYMNOLOGISKA 300-ÅRSMINNEN.
89
nya, snart allmänt antagna lagar och former for tysk metrik och
verskonst. Häraf skördade framför allt psalmdiktningen, som med
ädelt, religiöst-lyriskt innehåll förenade den gamla äkta folkviseformen,
rika frukter. I denna samlades nästan allt hvad af verklig,
stämningsfull lyrisk poesi, tidehvarfvet mäktade åstadkomma.
Härtill må slutligen läggas, att äfven den tyska musiken, då
hufvudsakligen uppgående uti den af kyrkan varmt omhuldade
konstnärliga evangeliska kyrkomusiken, redan under förra hälften af
1600-talet nådde en ädel och storartad utveckling. En lång rad af
framstående mästare — t. ex. Joh. Eccard, Leo Hasler, S.
Cal-visius, Mich. Prætorius, Herm. Sci-iein, Melch. Vulpius, Joh.
Schop, Joh. CRüGER m. fl. — komponerade värdefulla psalmmelodier
i äkta folkton och skapade den »homofona» 4- eller 5-stämmiga
»körkoralen», grunden och urtypen till vår nuvarande orgelkoralstil och
till den nyare kör- och kvartettformen öfver hufvud.
Dessa och flera samverkande orsaker skänkte 1600-talets lutherska
kyrka i Tyskland en hel rad af dess yppersta psalmdiktare, som
merendels stodo i den intimaste förbindelse med århundradets icke
mindre betydande fromnia kyrkomusiker, af hvilka flera t. o. m.
voro goda psalmdiktare. Den tidens ädla och kraftiga samverkan
mellan psalmdiktningens och kyrkomusikens målsmän, alla fromt
täflande uti att offra sina gåfvor och krafter åt kyrkans tjänst, hör
onekligen till dess märkligaste och skönaste företeelser.
Bland 1600-talets framstående tyska psalmdiktare har den lutherska
kyrkan i dessa dagar särskild anledning att stanna vid minnet af
tvenne. Jämnt 300 år ha i dagarna förflutit, sedan Joh an Rist och
paul Gerhardt föddes. Den förre föddes nämligen den 8 mars
1607, den senare blott fyra dagar senare eller den 12 mars samma år
Med hänvisning till de biografiska notiserna under vidstående bilder
inskränka vi oss för tillfället till några enkla karakteriserande
meddelanden om de båda psalmsångarne.
johan Rist, prästson från Holstein, var rikt utrustad och skref
vers redan som skolgosse. Med sin naturliga förmåga och böjelse
att göra sig personligen bekant och i det offentliga kulturlifvet gällande
stod han redan från studieåren i liflig förbindelse med många
samtidens stormän på litteraturens område. Af hjärtat from blef han
tidigt och ofta luttrad i lidandets skola, hvilket hade en välgörande
inverkan på hans väsen och diktning. Redan vid 28 ärs ålder kallad
till kyrkoherde i den lilla holsteinska landsförsamlingen Wedel, stannade
han där, trots lysande utmärkelser och kallelser, i 32 år eller ända
\
!
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
