Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOO
KULT OCH KONST.
finna vi honom såsom lektor i grekisk litteratur vid Västerås’ skola.
Ar 1619 begynner han redan taga sig an musiken.
Biskop Rudbeckius hade beslutat att efter bästa utländska
mönster åstadkomma god musikundervisning vid sin skola. Det behöfdes
härtill dels en lärare med god musikalisk kännedom, dels också en
god samling af goda moderna musikalier. Rudbeckius ville dock ej
nöja sig med att blott höja vokalmusiken; han ville äfven drifva upp
den instrumentala delen, och därtill hörde, att skolan själf ägde en
god instrumentsamling. För att erhålla allt detta vände han sig till sin
lektor i grekiska. Columbus hade gjort sig känd som en god
musiker och älskare af tonkonsten. Vår biograf (Stiernman) säger om
honom: »Musicen Columbus impense ita amavit, ut i lie suo tempore
non minore esset in Musicis gloria, quam Damon aut Lamprus.»
Försedd med medel af konsistorium fick nu Columbus fara utrikes,
till Tyskland, dels för att studera musiken vid därvarande läroverk
och akademier, dels för att uppköpa musikalier och musikinstrument.
Sedan han väl återkommit till Västerås, tog han kraftigt itu med
musikundervisningen vid skolan, sä att Västerås kom att bli vida
berömdt för sin rika musikodling. Tyvärr lämnade han snart nog
gymnasiet för att mottaga en professorsbefattning i poesi och musik
vid Uppsala universitet. Utnämningen skedde i maj 1625. 1630 blef
han sedan kyrkoherde i Husby och dog därstädes den 27 maj
1663.
De musikalier Columbus köpte i Tyskland för Västerås’ skolas
räkning känna vi ej genom särskild förteckning. Att de ej varit sä
få. därom lämna de till våra dagar bevarade gamla musikalierna,
tryckta fore 1619, vittnesbörd. 8 af de nu i biblioteket befintliga
musikarbetena äro tryckta mellan ären 1610 och 1620, och helt säkert
förde Columbus flera af de redan före denna tid tryckta notverken
med sig hem. Bland de 1618 och 1619 tryckta arbetena märkas
hieronymus Prætorii »Cantiones variæ», Hamburg 1618, för 5—20
vokalstämmor, och Michael Prætorii »Polyhymnia Panegyricak,
Wolfenbiittel 1618—19, för 1—21 vokalstämmor. i det sistnämnda
verket finnas en mängd sånger försedda med inskrifven svensk text.
Att Västerås redan strax efter Columbi återkomst från Tyskland
började blifva berömdt för sitt musikbibliotek, intygas bland annat i
ett intressant meddelande, intaget i Linköpings biblioteks handlingar,
ii, 1795, s. 313 f.: »Ett litet besynnerligt Bibliotheque anlade vär
Rudbeck, hvilket nu för tiden verkeligen som en raritet kan uptes.
Thet består af idel Musicaliska böcker, mast tryckta, af the förnämste
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
