Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
IOO
KULT OCH KONST.
få i o stråkinstrument och 6 blåsinstrument. Jämföra vi nu dessa
instrumentala resurser med de vokala, veta vi redan, att Michael
Prætorii körverk för ända till 21 stämmor var försedt med
öfver-skrifven svensk text och således otvifvelaktigt haft praktisk
användning vid skolan och kyrkan. Man skulle sålunda på 1620-talet i
Västerås’ domkyrka kunnat få höra musikverk för 20-stämmig kör
och därtill en instrumental orkester på 16 man med ackompagnement
af orgel.1
Columbi verksamhet för musiken i Västerås var kort men
dock-betydelsefull. Någon fullt jämngod att upptaga manteln efter honom
fanns tyvärr ej, och så fingo conrektorerna vid skolan äter enligt
statuterna upptaga musikundervisningen. Såsom vikarierande, under den
tid Columbus var i Tyskland, nämner handskriften till Muncktell,
Västerås’ stifts herdaminne,2 Magister laurentius magni westhius.
Aret 1623 lär han också (enligt samma källa) af okänd anledning ha
skött Columbi plats som musikledare. YVesthii namn finnes äfven
antecknadt i en af musikbibliotekets böcker. JaCOBUS regnarts
>iNewe kurtsweilige Teutsche Lieder (mit fünff stimmen) wid auff
allerley Instrumenten zu gebrauchem (5 stämböcker), Nürnberg 1580,
har på diskantstämbokens första sida anteckningen: »Ex libris
Lau-rentij Magni Vesthij». I samma bok finnas äfven inskrifna en mängd
namn på sångare, som sjungit med vid uppförandet af en del af
bokens sånger. Dessutom står i alla stämböckerna namnet:
»Bartholomeus Malschanntz Trometer» [trumpetare].
Efter Columbi afgång 1625 omnämnas såsom rectores cantu
conrektorerna Andreas Erici Dalecarlus, Petrus Jonæ
Helsin-gius, Ericus Olai Husabymontanus och Mathias Andre.e
Alz-beckius. Ingen af dessa synes dock ha utmärkt sig såsom musiker.
Ar 1632 stod man äter inför valet af antingen en mindre
musikkunnig conrektor eller någon lektor vid läroverket som musikledare.
Man enade sig till slut orn att för andra gången låta en lektor i
grekiska taga sysslan. Det blef den nyutnämnde lektorn johannes
Terserus.3 Denne tyckes ha haft rätt stort musikintresse,
åtminstone omtalar Wieselgren/ att Terserus sedermera som biskop i
Linköping arbetat för musikens reform vid därvarande läroverk. Han
1 Månne här verkligen menas »20-stämmig kör» i eg. bemärkelse? Snarare antal
vokala och instrumentala »stämmor» tillsammanslagna? Red.
2 Västerås’ bibi.: Samlingar till Västerås’ stifts herdaminne. J. E. Muncktell.
Handskrift.
3 Muncktell, Väst. st. herdaminne. Upps. 1S46. III: 395.
4 I’. Wieselgren, Sveriges sköna litteratur. III: 404.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
