Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
ii 6
kult och konst.
att se, huru viktigt det är att hälla i minnet Andreas mångsidighet
som konstnär, hans verksamhet som arkitekt och bildhuggare vid
sidan af målandet, om man vill nå en förklaring af de mycket
utpräglade personliga dragen i hans måleriska stil.
Det ligger i sakens natur, att en målare af den art, som här
antydts, skall återge figurerna såsom plastiska företeelser med
utvecklade form- och beröringsvärden. Han målar inga mannekänger,
utan organiskt bildade människor, ehuru vi naturligtvis icke ha
rätt att vänta oss struktur och muskler lika utvecklade hos Andreas
helgon som hos Masaccios eller Pollajuolos heroer. Himmelska
varelser, försjunkna i betraktelse eller tillbedjan, ha ej heller behof
af stålmuskler och mäktiga griporgan, blott de äga den värdighet i
hållning och åtbörder, som mana till vördnad och beundran.
Någon egentlig individualisering finnes här icke. Typerna äro
tämligen likformiga, onyanserade, långsträckta med breda ögon, rak
näsa, liten mun och fylliga kinder; endast Petrus och Thomas
Aqui-nus visa afvikelser från denna ansiktsnorm. Den förre har ett
synnerligen energiskt, kraftigt modelleradt ansikte med skarp näsa och
djupt liggande ögon. Den senare är en af dessa bleka, fetlagda
dominikanerbröder med stor örnnäsa och vällustig mun, som man
ännu i dag stundom får se i S:ta Maria Novella. Möjligen är han
porträtt af någon samtida till konstnären.
Vår kännedom om Andrea Orcagnas signerade hufvudmålning
torde nu vara så pass fullständig, att vi kunna våga ett steg längre,
sökande efter andra bilder af konstnären. Det nämndes redan
tidigare, att ett par eller strängt taget tre stycken sådana framdragits
af andra forskare, men af dessa bilder kunna vi erkänna blott en
såsom ett egenhändigt arbete af Orcagna. Crowe & Cavalcaselles
attribution till Orcagna af den stora pilasterbilden i domen i Florens,
hvilken framställer S. Zenobius in trono, har med fullt skäl
tillbakavisats af dr Suida.* Bilden är målad omkr. 20 år efter Orcagnas död
af Giovanni del Biondo, den siste och den svagaste utlöparen ur
Orcagnas skola.
Suida hänför i stället till vår mästare två andra taflor: ett stort
triptykon i Akademien i Florens, som på midtbilden visar
madonnans framträdande inför S. Bernhard, på flyglarna helgon, samt en
madonnabild, som nämnde förf. bedömer efter en reproduktion i
katalogen öfver Collection Somzée, och hvars förvaringsort han icke
* Jfr Crowe & Cavalcaselle: A. History of painting ia Italy. Vol. II. sid. 211 saml
därtill W. Suida. op. cit.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
