Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
målningar af orcagna och hans bröder nardo och jacopo. i i 5
vår tanke är dock en blick på taflan tillräcklig för att öfvertyga
forskaren om att den målats efter Bernardo Daddis död.
Här finnes intet spår af den nämnde mästarens spensliga
figurstil. Gestalterna äro tvärtom breda och fylliga, sammansmälta till
en enhetlig komposition genom likformig böjning af öfverkropparna
mot hvarandra. Linjerna löpa mjukt öfver deras hufvud och ryggar
i samma bågvidd, som angifves af ramen. Kristus trycker med båda
händerna kronan på Marias hufvud, medan hon ödmjukt knäpper
sina händer till bön. Han bär en azurblå mantel med hermelinfoder
och hon en helhvit dräkt. Öfver bänken och golfvet ligger
brokadmattan med palmett- och fågelmönster, välbekant för oss ur
Orcag-nas bilder. Taflans dekorativa skönhet är sålunda icke obetydlig,
ehuru färgerna dämpats af tiden och formatet troligen förändrats
genom afskärning af ett nedre parti. Det är nämligen knappast
antagligt, att taflan ursprungligen haft dessa trånga dimensioner
och så fullständigt utfyllts af de två figurerna; åtminstone känna
vi icke något exempel på detta slags utfyllande af ytan i en
tre-centokomposition. Möjligtvis har den ursprungligen utgjort
midtstycket i ett triptykon.
Motsvarigheter till figurernas typer kunna lätt framletas ur
paradiset. Vi kunna hänvisa till de här afbildade saliga, ehuru de ej
utvalts med hänsyn till likhet i detta afseende; de bekräfta i alla
fall den nära frändskapen. Men samtidigt som vi konstatera
figurernas orcagneska karaktär, måste vi fästa oss vid deras
kvalitativa underlägsenhet under de figurer, vi hittills granskat. Den
framträder såväl i själfva formgifningen som i veckbehandlingen.
Här saknas något af den kraftiga struktur och mycket af den plastiska
skärpa och klarhet i draperingen, som vi särskildt framhållit hos
Orcagna. Målaren har icke haft förmåga att ge det storslagna,
kraftiga och massiva i samma grad som Andrea Orcagna.
I Gamla Pinakoteket i München hänga tvenne stora flygelbilder,
hvardera med 5 helgon, hvilka sannolikt ursprungligen tillhört ett
triptykon, som på midtbilden visat Marias kröning. Det är
tänkbart, att de utgjort delar af samma altarverk som fragmentet i
Jonides Collection, men med visshet låter sig detta icke afgöra, då bilden
i London är skuren.
Flyglarna i München äro betydligt »uppfriskade» i enlighet med
den gamla seden i Pinakoteket. De hänföras i katalogen till
Spinello Aretino (n:r 987 och 986) och beskrifvas med oriktiga
beteckningar af helgonen. Dessutom ha de försetts med öfvermålade
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
