Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
kyrkosängens vänners verksamhet. i 5 x
skolan skall blifva, säsom det heter, »en förskola för sången i
kyrkan», så fordras nödvändigt, att undervisningen bedrifves med
planmässighet. Det tillkommer skolrådet att i samråd med
lärarpersonalen uppgöra läsordningen för skolan. Sångundervisningen skall ha
sin plats å schemat, och det gäller vid den som vid all annan
undervisning, att en bestämd plan följes, så att öfningen i kyrkosång icke
blott får sin tid utan ordnas så, att en viss grupp af psalmmelodier
och mässånger genomgås för hvarje läsår uti de särskilda
skolafdel-ningarna. En god anvisning för uppsättande af plan för psalmsången
i skolan finner man t. ex. uti organisten, folkskolläraren O. Haglunds
broschyr: »Om sången i våra folkskolor» (Gleerups förlag, pris 50 ore).
Vilja vi se en rikare frukt af värt arbete för kyrkosångens
höjande och äro vi angelägna om att rytmiska koraler komma till
allmännare användning inom våra församlingar, så må vi söka
samarbeta med lärare och lärarinnor i folkskolorna, så att dessa lära
barnen sjunga dylika. Men, pä det att barnen, då de komma till den
allmänna gudstjänsten, icke måtte få höra psalmmelodierna sjungas
på annat sätt i kyrkan än i skolan, må vi vid koralaftnar i skolsal
eller annan lämplig lokal öfva äfven äldre, intresserade
församlingsmedlemmar att sjunga samma rytmiska koraler, som barnen inöfva,
så att dessa koraler må sjungas likformigt i kyrka och skola, när
helst de förekomma. Det bör i få ord sagdt, vara planmässighei
fråga om införandet af rytmiska koraler äfven i kyrkan, och
sambandet mellan kyrkan och skolan bör också i denna del bevaras.
Här tillåter jag mig påpeka önskvärdheten af att man efter
examen i våra folkskolor anordnar liturgiska afslutningsgudstjänster i
kyrkan, där detta låter sig göra. På de flesta ställen ligger kyrkan
icke långt ifrån skolan. Afslutningen får genom att förläggas till
kyrkan en högtidligare prägel, och detta tillvägagångssätt har äfven
sin betydelse för barnens kyrkliga fostran. I »Kyrkosången» för
är 1903 finnes en anvisning, huru dylika afslutningsgudstjänster
kunna anordnas.
Vi komma nu till cirkulärets sjätte punkt, i hvilken vi präster
erinras om att vi böra lämna nummerlappen till organisten så
tidigt, i>att nödiga förberedelser kunna medhinnas, eventuellt öfning
med kyrkokören». Från prästens sida borde väl icke möta något
hinder för psalmlappens öfverlämnande i god tid. Men om därmed
vinnes något, är en annan sak. Där prästen och organisten enigt
samverka för kyrkosängens höjande, där går det nog bra. Men har
man att göra med en organist, som för egen del icke anser sig be-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
