Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
164
Om orgelns användning vid gudstjänsten.
Några ord med anledning af prosten Frans Blix’ artikel i ämnet.*
Af kommin. Nils Östgren, Njurunda.
Författaren har tydligen med sin uppsats åsyftat att med bevis,
hämtade såväl från historien som från agendariska föreskrifter och
kyrkolagsbestämmelser, ådagalägga, att orgeln utöfvat och alltjämt
utöfvar ett högst ödesdigert inflytande på kyrkosången,
enkannerligen församlingens sång, och att orgelmusiken sålunda »såsom ledare
af församlingssången bör så fort som möjligt uteslutas från vara
gudstjänster». Med all reverens för författarens beläsenhet och
historiska forskningar på ifrågavarande område och med instämmande i
hans omdöme om det dominerande orgelspelets fördärfliga inflytande
på församlingens endräktiga sång, torde man likväl hafva skäl att
taga afstånd åtminstone i viss mån från författarens mening i fråga
om hvad historien vittnar om orgelspelets användning vid
gudstjänsten, men särskildt när det gäller den bevisföring förf. användt
för att vindicera sin uppfattning rörande orgelmusikens ställning till
kyrkolagens och handbokens föreskrifter.
Det är sant, att orgelns roll under reformationstidehvarfvet
inskränkte sig till att beledsaga och stödja den flgurala körsången, att
intonera korsatserna och att utföra fria stycken, samt med afseende
på församlingssången att genom förspel angifva, hvilken psalm skulle
sjungas. Äfvenså är det riktigt, att kyrkoordningarna frän denna tid
och framemot midten af den senare hälften af 1600-talet innehålla
vissa föreskrifter, som stå i samklang med ofvannämnda praxis. Men
ovedersägligt är å andra sidan det faktum, att orgeln redan tidigt
under 1600-talet började i vissa delar af det evangeliska Tyskland
erhålla en annan uppgift: att beledsaga den unisona
församlingssången. Det vore för öfrigt egendomligt, om den Osianderska
eftergiften för folkets smak och fordran att få förena församlingssångens
rytmiskt sköna melodier med den figurala körsångens harmonier icke
* Se Kult och konst, 3:e häftet 1906.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
