Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
litteratur.
I7I
Något som synes tala mot docenten Roosvals antagande är den hos
Palmsköld förekommande uppgiften, att Torbiörn fick afsked 1593. Var
denne stadsklockare c. 1550 och som sädan allmänt känd — Messenius
omtalar honom ju som en välbekant person —, kan han väl knappast ha
kvarstått i sitt klockareämbete så länge som till 1593. Men då vi ej
känna källan för Palmskölds notis och således ej kunna afgöra dess
säkerhet, kan den väl knappast anföras som motskäl för ett antagande,
som annars synes hafva så stor sannolikhet för sig. . Trr.
6 O. Wieselgren.
Otto Janse: Medeltidsminnen från Östergötland. Stockholm 1906.
Justus Cederquist. 5 kr.
I mitt korta omnämnande af den s. k. Kulturhistoriska afdelningen ä
Norrköpingsutställningen i tidskriftens förra ärgäng framhöll jag den
tacksamhetsskuld, hvari medeltidskonstens vänner böra stå till dr Janse, som
ordnat den intressanta låne-utställningen af svensk medeltidskonst. Denna
skuld ökas därigenom, att han nu publicerat ett urval af den nämnda
utställningens föremål. Att den på godt papper tryckta med hundra ofta
goda afbildningar försedda publikationen säljes till det oerhördt billiga
priset af 5 kronor, anser jag som ett uttryck för utgifvarens önskan, att vår
medeltidskonst må bli bekant för så många människor som möjligt. Måtte
denna önskan i rikaste mått gå i fullbordan. j g
Andreas Aubert: Die malerische Dekoration der San Francesco
Kirche in Assisi. Ein Beitrag zur Lösung der Cimabue-Frage. Mit
80 abbildungen in Lichtdruck. Leipzig 1907. Karl W. Hierseman.
36 mark.
Om den italienska målarkonstens båda äldsta stormästare säger Dante
i Purgatorio:
»Att han i målning hunnit konstens tinnar
vä! trodde Cimabue, men fördunkladt
är nu hans namn, och Giotto står i ropet.»
Med dessa rader var de båda mästarnas rykte grundlagdt och in i den
senaste tiden gäller Giotto för den italienska renässansens grundläggare
och Cimabue för hans förelöpare. Några moderna forskare såsom Thode
ha starkt betonat Cimabues betydelse, andra såsom Wickhoff ha kriticerat
bort större delen af hans forna oeuvre. I opposition mot Wickhoff anser
sig Aubert böra återgifva Cimabue freskerna i S. Francescos i Assisi
öfver-kyrka (i koret och tvärskeppen). Men han nöjer sig härvid icke med att
följa Thodes argumentering. En åratal omfattande detaljforskning i
Assisi-kyrkan har fört honom till en (för Cimabuefrågan) ny metod, som han
kallar de båda utvecklingslinjernas metod. Den ena linjen ar utvecklingen
mot ett mer och mer naturtroget återgifvande af verkligheten. Den andra
är utvecklingen af den dekorativa skönheten. Med andra ord, Aubert
Typographia pro Correctore, och hadhe therföre et ståteligit vnderhåld af k. Johan.»
(Klemming s. 152, not 2).
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
