Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
176
litteratur.
just den nuvarande stadskyrkan). Ungefär hundra år därefter var en
annan dominikanermunk ärkebiskop, Petrus Philippus. Han dog 1341.
Som f. d. ordensprior skulle han, enligt Ekhoffs fyndiga bevisföring, också
begrafvas i dominikanerkyrkans mest hedervärda plats i koret. Han lades
då i samgraf med Jarler, dennes anspråkslösa rutmönstrade bågnisch
igenfylldes, väggen öfverdrogs med ny puts, och därå målades en arkitektonisk
dekoration med inställda figurer, hvilka skulle utgöra ett gemensamt
epitafium för de båda ärkebiskoparne. Den ena af dessa kyrkofurstar syntes
ännu på den framknackade målningen. Det är på denna figur som Ekhoff
byggt sin bevisföring, hvilken utan tvifvel fört till ett riktigt hufvudresultat:
Här äro Jarlerus’ och Petrus Philippus’ grafvar, rester af ett för dem
gemensamt epitafium från midten af 1300-talet samt i nischen en enklare
dekoration från midten af 1200-talet. — H. Hildebrand meddelar en tolkning
af figurerna å en medeltida guldring i Statens historiska museum, funnen
vid Visby. Där synes en man omgifven af två fåglar. Om de otydliga
figurerna jämföras med en relief å Fardhems kyrkas korportal på Gotland
och dessa båda med texten i den äfven på svenska förekommande
Alexanderssagan, visa de sig utgöra en illustration till berättelsen om konung
Alexanders himmelsfärd. Han fastgjorde vid en gondol två stänger med
köttbitar i topparna och gripar tjudrade vid stängernas midt. Under sina
bemödande att nå lockbetet lyfta griparna gondolen. — Sigrid Leijonhufvud
meddelar en »Gotländsk uppteckning af medeltida formulär för invigning
af födoämnen». Å påskaftonen, sista dagen i den långa fastan, företogos
med prästerligt bistånd enligt en allmän nordisk sed högtidliga invigningar
af mat. Ett formulär för dylika signerier hittades under altarskåpet i
Vamblingbo kyrka 1901 och förvaras nu i Statens historiska museum.
J. R.
Den nya skruden för biskopen i Lule stift.
De å föregående uppslag synliga afbildningarna visa ett framstående
prof på modern kyrklig textilkonst. Vi ha förut haft tillfälle att visa våra
läsare dylika arbeten från Handarbetets vänner och från Licium i
Stockholm. Den här föreliggande skruden har utgått från fröken Bastholms
atelier i Göteborg. Mönstret är komponeradt af fröken S. Gisberg.
Manteln består af purpurfärgad sidendamast, särskildt väfd för ändamålet hos
Gianie i Wien. Broderiet är utfördt af guld och silke i hvitt, rosa, gult
och grönt. Pelikansymbolen å ryggskölden synes vara utomordentligt väl
sydd, men motsatsen mellan dennas realistiska utförande och molnens och
ramens stilisering synes väl stark. Ur kompositionssynpunkt äro gifvet
bårderna å framsidan det mest prisvärda i hela arbetet. Fyrpass och
mandorla växa lugnt och rytmiskt, och den lyckligt funna anordningen med
den fembladiga blommans placering ofvanför mandorlans midtpunkt
betonar bårdernas vertikala karaktär. Det är ett organiskt mönster.
/. R.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>