Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
studier i i.unds domkyrkas historia.
247
grundlagt »nostram» eller »hane ecclesiam» — vår eller denna kyrka
— och detta kan blott åsyfta »en enda kyrka», den enda
Laurentii-kyrka, som dåvarande Laurentiibroder kände. Jag vill emellertid
genast påpeka, att de anteckningar, i hvilka Knut den helige
framstår såsom ensam grundläggare, i motsats till de öfriga enligt min
mening tillhöra en tid, då endast hans kyrka existerade. För öfrigt
behöfver jag icke för dem, som aldrig så litet äro inne i dessa
förhållanden angifva hvad ordet ecclesia vid denna tid betecknade.
Men åt hr Wåhlin öfverlämnar jag att slå upp Nekrologiet i
Lagerbring^ eller Langebeks upplaga och läsa innantill anteckningen om
Svend Estridsen († 1076). Den lyder: »Huic nostre ecclesie duos
mansus et dimidium dedit» — han gaf åt denna vår kyrka tvä och
ett halft hemman. För att draga ut konsekvenserna af hr Wählins
argumentering, tydligen samma Laurentiikyrka, som först decennier
senare existerar. Eller kanske rent af ett bevis här skulle föreligga
för att Lunds domkyrka hvarken grundlagts af Knut den helige eller
Asker utan redan af Svend Estridsen?
Det kan naturligtvis icke falla mig in att upptaga till bemötande
hr Wåhlins funderingar om att de i Nekrologiet införda s. k.
dödlistornas öfverskrifter skulle vara »gjorda långt efter både Knuts och
Askers dagar» eller, såsom han också ställer i utsikt, »afskrifna efter
en äldre anteckning». Så vidt jag vet, härskar inom den
vetenskapliga världen ingen meningsskiljaktighet i dessa punkter. Icke
heller kan det falla mig in att med honom diskutera frågan om de
båda i Nekrologiet omnämda Laurentiiklosternas förhållande till
hvarandra. I detta som i annat har han sin mening för sig och anför
Nekrologiets ord om Erik Ejegod, hvilka jag aldrig, såsom han helt
frankt påstår, jäfvat, men tror i sin obekantskap med de historiska
förhållandena, att det är åt S:t Laurentii kloster som denne konung
gifvit »fjerdedelen» af staden Lund. På frågan: »När hafva
Laurentii-bröderna uppenbarat för författaren, att Knut grundlade sin kyrka just
1081?» skall jag inskränka mig till att svara med orden i
Nekrologiets konungalängd: »Canutus sanctus qui nostram fundauit
ecclesiam anno 1081» — Knut den helige, som grundade vår kyrka
år 1081.
Jag kan naturligtvis icke bestrida det uttalande af hr Wåhlin, i
hvilket hans logiska skarpsinne tar sig ett karakteristiskt uttryck: »Har
professor Høyen i den nuvarande byggnaden icke kunnat påvisa säkra
spår af den kyrka, som omtalas i Knuts gåfvobref, så är därmed
icke sagdt, att han icke genom fortsatt studium af byggnaden kunnat
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
