Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
studier i i.unds domkyrkas historia.
251
d’arrangement, faller sig detta som den naturligaste sak i världen, och
man behöfver ej från Lund fara till Spejer för att lära sig den
konsten.»
Hr Wåhlin är verkligen i besittning af »esprit d’arrangement»,
i hvarje fall då det gäller den skriftställareverksamhet han utöfvar.
För en okritisk läsare står han här onekligen med palmerna i
händerna. Alldeles så som hr Wåhlin resonerar, handlar en nutida
byggmästare. Men en kritisk läsare inser lätt, att detta ingenting
betyder för den föreliggande undersökningen. Det enda som här
har betydelse är det sätt, på hvilket man i denna punkt resonerade
och handlade vid den tid, då Lunds domkyrkas krypta byggdes.
Och i denna punkt tala de bevarade minnesmärkena ett tydligt
språk. Korshvalfvens kvadratiska grundform iakttogs vid denna tid
genomgående i kryptkyrkorna och fortsattes väster ifrån ända in i
absis. Dessa kyrkor indelas i rutor nära nog som schackbräden,
och man drar sig icke för de estetiskt föga tilltalande anordningar,
som längst i öster blifva en följd häraf — »unschöne Verschneidungen»,
som det heter hos Dehio och Bezold. Man hade ännu icke »esprit
d’arrangement». Från denna allmänna krypttyp, som man återfinner
likaväl norr som söder om alperna, bilda emellertid nu kryptorna i
Spejer och Lund ett par ytterligt sällsynta undantag: här är den
kvadratiska grundformen modifierad i öster till förmån för det rent
estetiska intrycket. Är det under sådana förhållanden något så
underligt, att jag i denna punkt framhäft frändskapen de båda kryptorna
emellan? Det är sant: denna motivering saknades i mina »Studier».
Men kunskapen förutsattes, i hvarje fall hos kommande kritici.
Hr Wåhlin fortsätter: »Icke heller kan det räknas som en
frändskap, att de olika hufvudafdelningarna i väster äro kvadratiska. Om
midtkvadrat såväl som korsarmar i högkyrkan i Spejer såväl som i
Lund varit byggda för att öfverhvälfvas — och hvad Lund beträffar
tror jag, att förf. är den förste, som har äran af att bestämdt
förneka detta förhållande —, sä har man endast i båda fallen valt den
efter den tidens byggnadssätt enda riktiga planformen.»
Hr Wåhlins motivering i denna punkt är onekligen »af svagaste
art». Och saken ställer sig gifvetvis helt annorlunda, när man som
Brunius i hans senare år, J. B. Löffler och jag anser korsarmarna
icke ursprungligen byggda för att öfverhvälfvas. Men då sä är,
ligger det också nära att, i motsats mot hr Wåhlin, se »någon
frändskap i att tretalet valts för uppdelningen af de större spännvidderna
i mindre». Ytorna här hade kunnat vara uppdelade på annat sätt,
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
