Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
studier i i.unds domkyrkas historia. 261
»ursprungliga», alltid mer eller mindre en fantasi, utan det förflutna
öfverhufvud, hvilket i en byggnad sådan som Lunds domkyrka har
existensberättigande. Lunds domkyrka är för mig ett historiskt
monument. Hvad jag vill är ett återställande, så vidt ett sådant ännu
är möjligt, af hvad »arkitekterna» i sitt stilrenhetsraseri sköflat. Tanken
är icke gammal. Och jag har heller aldrig ett ögonblick betviflat,
att den skulle väcka gensagor. Men jag hade aldrig trott, att man,
som hr Wåhlin tillåter sig, skulle besvarat den med att fråga: »Skola
vi nu åter börja göra ’stilenlig’ arkitektur och skulptur frän ii
ootalet?»
Mina principer äro i hr Wåhlins ögon »underliga»; han vet icke,
om han skall bevärdiga dem med omdömet »stilrent eller historiskt
krimskrams». Men är det då verkligen för en modern människa
med historiskt sinne något sä afvita att »våga drömma» om en tid,
då all den maskingjutna eller maskinhuggna dussinskulptur
Zetterwall åstadkommit i Lunds domkyrka ånyo plockas ned och bäres
utanför portarna? Där är icke mycket att spara på, hvarken
midtskeppets cementdjur med de elektriska lågorna i gapen,
sandstensbalustraderna, baldakinfriserna och högaltaret med dess stenbeläten
eller hufvudportalen i väster. Det ena som det andra har mycket
litet med konst att skaffa. Konstverken ligga till stor del
undan-vräkta. Jag liar »vägat drömma», att de en gång skulle återfå sina
platser. Det är sant: vi veta icke hvar »alla» varit anbragta. Men
vi veta mera än nog, äfven om hufvudportalen i väster, för att börja
arbetet.
Men dä detta arbete en gäng börjar, skall man säkert icke
inskränka det blott till skulpturen. Den tid skall komma, då man går
vidare. Dä man ånyo, såsom det föreslogs redan på 1850-talet,
borttager den omotiverade frän Spejerdomen importerade trappan i
midtskeppet, blottar muren mellan detta och kryptan, skrapar väggar
och hvalf rena från guld och färg och — hvarför icke? — också
öppnar den inåt blott igenmurade fönsteröppningen i den norra
tvärskeppsmuren, »om hvilkens utseende och konstruktion» domkyrkans
nuvarande arkitekt har »så ringa kunskap». När detta skett, skall
man i hvarje fall hafva sökt att försona hvad en tidigare generation
förbrutit.
»Vi äro alla underkastade förvandlingens lag», meddelar hr Wåhlin.
»Men vi vilja hoppas, att förvandlingen skall vara en utveckling
framåt och ej en tillbakagång.» En förhoppning, i hvilken jag gärna
instämmer.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
