- Project Runeberg -  Kult och Konst. Tidskrift för hymnologi, kyrkomusik, kyrklig bildande konst samt liturgiska frågor i allmänhet / Häfte 1-4 1907 /
298

(1905-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

298

KUI.T OCH KONST.

formigheten i vår gudstjänst? »Utan att göra sig klart för, hvari
denna känsla har sin grund, känna de lifligt nog, att den på ett
allt annat än lefvande sätt mångenstädes handhafda liturgien, hvars
föredragande nästan ovillkorligen öfvergår till ett mekaniskt
uppläsande, bringar ett främmande element in i den evangeliska
gudstjänsten, som på ett ganska betänkligt sätt erinrar om de »döda
gärningar», på hvilka den romerska gudstjänsten är så
öfvermåttan rik.»*

Att det hos vårt folk verkligen förefinnes detta behof af
omväxling, kan man bland annat se af det sätt, hvarpå det tar emot
extra gudstjänster såsom skörde- och missionsgudstjänster,
vespergudstjänster och kyrkligt nationella festgudstjänster. Äro
kyrkobänkarna annars glest besatta, nog får man då »fullt hus».

Och hvilken värdefull hjälp mot den lifsfientliga slentrianen
med dess ödeläggande verkningar skulle vi icke fa i en rikare
omväxling!

Då kunde, såsom ofvan antyddes, personligheten, den särskilda
tillfälliga stämningen hos prästen och i församlingen under säregna
förhållanden och omständigheter mera komma till sin rätt. Då
måste liturgen på förhand göra sig förtrogen med det val han har
att göra för ett visst gudstjänsttillfälle och dagens särskilda
firnings-ämne. Då blir det hela något helgjutet och enhetligt. Och i och
med detsamma inga »döda punkter», som församlingen icke kan
följa med på och hvarigenom helhetsintrycket i väsentlig mån
förfelas.

Och det synes mig verkligen vara någonting synnerligen värdt
att sörja för, att hvarje gudstjänst från början och till slut får en
enhetlig prägel, för att i sig innesluta denna exusia, denna gripande
makt (jfr Mat. 7:29), som icke blott för det flyktiga
gudstjänsttillfället tar hand om församlingsmedlemmarnas hjärtan.

Vårt högmässoritual bör vidare tillgodose behofvet af

2) större åskådlighet, naturlig enkelhet och klarhet.

Det finnes moment i vår liturgi, som äro så oklara, att hvarje
författare af någon betydelse, som försökt sig på att utgifva någon
vägledning för undervisningen om vår gudstjänst, stannat i olika
meningar. Därpå exempel vid en kommande detaljbehandling. Huru
skall under sådana förhållanden den meniga församlingen kunna ha
någon klarhet i det hela!

* Jfr Friedrich Spitta: Bref rörande den ev. gudstjänsten, öfversättning af Erik
G. Ljungqvist, Stockholm 1893, sid. 69.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:40:46 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kult-konst/1907/0318.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free