Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
4
K.M.T OCH KONST.
(»chorus») plägar den ock benämnas icantus choralis». Några
handskrifna sångböcker från den liden äga vi emellertid icke i behåll.
Fullt ordnad och slutgiltigt fastställd blef dock kulten, liturgin och
den liturgiska sången, först genom Karl den store († 28 A S14) och
hans utmärkta medhjälpare vid ordnandet af den karolinpiska statens
kulturella förhållanden, framför allt den mångsidigt lärde engels
mannen alcuin. *
Från den karolingiska tiden (slutet af 700-talet samt 800-talet)
härstamma också de äldsta handskrifna liturgiska sångverk, som med
redan århundraden förut fullt utbildade tonformer och tontecken
blifvit bevarade till vår tid. Om neumbeteckningen i dem gifva
tvänne fascimile ä föreg, sida en föreställning. Denna
grundstock af de gregorianska melodierna äger således en
respektabelt hög ålder. Hvilka deras tonsättare varit, och hvilka som
uppfunnit och utbildat neumerna, känna vi icke, men
framstående tonkonstnärer ha de tvifvelsutan varit. I dessa tonformer från
kyrkans äldre dagar hafva nyare forskare trott sig finna en kyrkans
själfständiga utveckling af den grekiska antikens musik. Så mycket
är i alla händelser visst, att de utgöra roten och upphofvet till hela
den äldre och nyare, specifikt kristna musiken, liksom neumerna äro
den första, ännu ofullkomliga upprinnelsen till var moderna
notskrift. Allt sammantaget utgör en kyrklig konstproduktion af
eminent slag.
Genom sin inneboende anda och kraft, genom sina gedigna
musikaliska egenskaper blef denna ursprungliga gregorianska sång
normerande för hela den därpå under medeltiden följande, oerhördt
rika liturgiskt-musikaliska utvecklingen och produktionen. Den gaf
uppslag till medeltidens musikteoretiska studier. Med beundransvärd
pietet och hängifvenhet sökte musikgrubblande munkar leta sig till
musikens lagar och former samt tonbeteckningens konst och togo
därmed de första stapplande stegen på musikvetenskapens fält.
»Cantus choralis» fick sin särskilda teori, som angaf reglerna för
utförandet af den gregorianska sängen med dess fria, icke taktbundna
rytm och dess egendomligt utbildade tonbeteckning.
Sä mäktigt inverkade den gregorianska sången på sångare och
åhörare, att all musikalisk alstring, all tonsättning under medeltiden,
medvetet eller omedvetet, gick i dess anda, följde dess musikaliska
* Jämför Duchesnu: Origincs du culte chrcticn, étude sur la liturgis latine avanl
Charlemagne. Paris 1889: ett strängt vetenskapligt och ypperligt arbete, som für alltid
undanröjt en mängd iildre oriktiga uppgifter och föreställningar.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
