Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
8
K.M.T OCH KONST.
ScHUBIGEK tillskrifver NoTKER ej mindre an ett femtiotal [-originalset]-] {+original-
set]+} venser.
Den nya sångformen med Notkers fromma texter och gedigna,
i äkta gregoriansk stil hållna melodier vann den lifligaste anklang
öfverallt och spreds fort både i Tyskland och Frankrike. Påfven
Nikolaus I tillät 860 deras användande i mässan. De utfördes i
omedelbar anslutning till sgradualet», ofta på det högtidligaste sätt
under klockringning. Snart betjänade man sig härvid ej blott af de
Notkerska seqvenserna utan diktade och komponerade nya sådana i
oändlig mängd, först med prosatexter, sedan efter hand i
strofiskt-metrisk form, redan tidigt med allitterationsrim, slutligen på 1200
1300-talet med fullt utbildadt rim och den konstmässigaste rimflätning
i de korta versraderna. Äfven i värt land skrefvos många rimmade
seqvenser till helgonens ära. Bland de metriskt rimmade
seqvenserna räknar världslitteraturen några af sina ädlaste pärlor.
Ett par exempel på seqvensen i dess sista utvecklingsskede,
således i strofiskt-metrisk och konstrikt rimmad form, torde här böra
meddelas. Vi välja ett par, af hvilka vi äfven äro i tillfälle lämna
en i originalets versmått hållen svensk öfversättning, nämligen de
fyra första stroferna af nStabat maten och Birgitta-seqvensen »Rosa
röransDen förra, hvilken i nyare tid fått äran att vara en
af de fem i romerska missalet upptagna, är författad af den
italienske franciskanermunken Jacopone († 1306). Den senare af
Linköpings-biskopen Nils Hermansson (omkr. 1310—1391) och således
tillika exempel på svenskt författarskap. Öfversättningen är af JoilAN
Bergman (»Ur medeltidens poesi», 1899). Båda röja den senare
medeltidens åskådning och anda. Den förra har i oratoriefonn blifvit
blifvit satt i musik äfven af nyare tonsättare, senast af G.
wennerberg, den senare i motettform af Luhvig Norman.
Stabat mäter dolorosa.
Stukat maler dolorosa
iuxta crucem laerimosa.
dum fendebat filius.
euius animam gementcm.
contristantem :t dolcntcm
pertransivit gladius.
O fitam trist/s et a/tlicta
fnit illa ienedicta
mäter Unigeniti!
Stod i sorg Guds moder bruten,
stod vid korset tårbegjuten,
vid del kors, som sonen bar.
Henne, som fick mycket lida.
suckande i sorger bida.
svärdet genom själen skar.
O hvad outsäglig smärta
kvalde dä ditt helg.i hjärta,
höga. rena gudamor.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
