Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
10
K.M.T OCH KONST.
hy arnica medii ævio, hvaraf redan 1898 ej mindre än 30 stora band
utkommit, och där de intaga en betydande plats.
Antalet blef slutligen alltför öfverväldigande stort. Ue olika
missalerna kunde blott upptaga ett mindretal (50 à 100). En
reducering af de officiellt tillåtna mäste slutligen ske. Den företogs af
romerska kyrkan vid Tridentinerkonciliet (1551) men blef alltför
radikal, i det endast fem bibehöllos och ännu utföras, nämligen: 1)
»Vtc-timæ pasc/ia/h, 2) ■> Veni sande spiritus et emitte coelitus3) »Landa
Sion salvator em . 4) Stab at mater dolorosa» och 5) Dies iræ, dies
il/a-». I svenska kyrkan bibehöllo reformatorerna blott två för julen,
nämligen den korta * G råtes nunc omnes och den långa, synnerligen
vackra och omtyckta, länge använda julseqvensen: nLcetabiuidus»
(• alla kristna fröjde sig i denna högtid»), en för påsken, här
omhand-lade ->Victimæ paschali\ och en för pingsten: nSancti spiritns adsit
nobis gratia ( Den helge andes nåd regere allas råd»), alla
naturligen i svensk öfversättning eller bearbetning. Af dessa vilja vi nu
särskildt dröja vid den gamla berömda påskseqvensen »Victimæ
pascha.lv>. *
Redan äldre hymnologer ha förlagt dess uppkomst till elfte
seklet. Det lyckades SCHUBIGER att urkundligt bevisa ej blott
riktigheten häraf utan äfven namngifva dess författare och tonsättare —
ett i fråga om så gamla sånger sällsynt fall. Denne är: WlGBERT
eller WiPO (ett i medeltiden omtyckt smeknamn på 0, såsom Eppo
för Eberhard, Benno för Bernhard etc.). Hans offentliga
verksamhetstid infaller mellan åren 1024 och 1050. Bördig från Burgund kom
han att genom sin rika begåfning och höga bildning leda kejsarinnan
Giselas uppmärksamhet på sig: han blef s. k. hof kaplan hos kejsar
Konrad d. II »Saliern». I denna ställning gjorde han sig känd såsom
framstående historieskrifvare, ** skald och tonsättare. Kejsarens son
tillägnade han 1026 en förträfflig samling ordspråk på vers, skref
flere tillfällighetsdikter och utgöt vid Konrads död sin klagan i ett
latinskt versifieradt och rimmadt sorgekväde, som börjar:
Qui vocem habet serenam
hane proferat cæntilenam
de anno lamentabili
et damno inefifabili–-—
* I fråga om dess historia följa vi närmast: Kayser. »Beiiräge zur Geschichte
und Erkläriing der attesten Kirchenhvmncn*. Paderborn 1881.
** Under åren 1046—48 författade han ett omfångsrikt historiskt verk öfver
Konrad II:s lif, hvilket han tillägnade hans son, Henrik III. och hvilket räknas till
Tysklands historiska källverk.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
