Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
38
K.M.T OCH KONST.
Summa för 38 instrument 330 Rdr. Förutan lutor, Bandorer,
Citrinkia, Davids harpa, små flöjter och skalmejor, som ej pläga
brukas i kyrkan.»
Jämföra vi nu denna förteckning med den frän Västerås, pä
på 1620-talet uppgjorda,1 finna vi på vissa afdelningar en stor
förändring. Stråkinstrumenter äro märkvärdigt nog lika många i
såväl Uppsala som Västerås (11 stycken) och äfvenledes af ungefär
samma slag; däremot ha bläsinstrumenten utvecklat sig i hög grad
sedan 1620-talet. Dä Västeråsorkestern endast hade sinka, tenor- och
basbasun, har Uppsalaorkestern en mängd med flöjter, skalmejor
(oboer) och dulcianer (fagotter). Från Västerås omtalas intet klaver,
Uppsala har däremot 3 slag af dessa och dessutom det stora
basinstrumentet Theorben (lutinstrument). Den sist stående
anmärkningen rörande lutor, bandorer m. m. är högst intressant såsom
visande hän på, att alla de i detalj uppräknade instrumenten tydligen
varit afsedda för musik i kyrkan.
När Rudbeck anskaffat dessa instrument veta vi ej, men det är
antagligt, att de flesta köpts pä 1660-talet. Den 1 juli 1670
skrifver Rudbeck i sin specifikation till kanslern Magnus Gabriel de
la Gardie, öfver sina uppoffringar, »att han efter hand 1654—70
inköpt musikaliska instrumenter för 281 Rdr och skänkt dem till
Akademien, hvilket rector cantus special utvisar».3 Då de ofvan
uppräknade instrumenten kostat ända till 330 Rdr, kan det antagas,
att en del köpts först senare. Den 25 mars 1685 ger Rudbeck
kanslern en specifikation öfver alla de inköpta instrumenten intill
330 Rdr värde.
Ännu ett musikinstrument af större slag behöfdes, innan
musiken kunde bedrifvas i större stil, nämligen en modern orgel i
domkyrkan. Ar 1638 fanns ett gammalt och ett nytt orgelverk. Dessa
instrument synas dock ej ha motsvarat nya tiders kraf, och helt
säkert är det på Rudbecks direkta uppmaning man 1664 afslutar
kontrakt med hoforgelbyggaren Frans Bohl om ett nytt instrument
till en kostnad af 1,500 rdr med 40 stämmor, 3 manualer och pedal.
Bohl tycks emellertid som vanligt ha slarfvat med det hela, och da
han 1677 dog, var endast hälften färdig och det till på köpet i
dåligt stånd. Man fick nu i stället använda det gamla, och 1681
reparerades detta af orgelbyggaren WoiTZlG, och Bohls orgel flyttades
till västra ingången, där FI. cahman bragte arbetet till slut 1692.
’ Jmf. min Västeråsuppsats Kult o. Konst 1907, s. 101.
a Brefvet af 1 juli 1670. punkt 24. Upps. bibi. arkiv.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
