Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
MUSIKEN I UPPSALA UNDER 1600-TAI.ET.
41
har fått sina medfödda musikanlag vidare uppodlade vid
universitetet af Olof Rudbeck.
Slutligen må nämnas ANDREAS JOHANNIS OROSTANDER,
hvilken efter sin studenttid i Uppsala blef sänglärare vid Västerås
gymnasium. Att han i Uppsala stått nära Rudbeck-Vallerius’ musikkrets
intygas bl. a. af den rekommendationsskrifvelse frän Vallerius hans
bok T>Compendiolum musicum> erhöll (Kult o. Konst 1906 s. 96.
1907 s. 106).
Vi må ej förglömma den insats Uppsala vid denna tid gjorde
äfven på musikteoriens och musikhistoriens område genom de
handlingar i musik man tid efter annan ventilerade. Vallerius inleder med
en afhandling »De sono» 1674, sedan följa flera dels af Vallerius, dels
af andra universitetslärare såsom J. A. Bellman, Erik Burman m. fi.
Uppsala stads brand 1702 utgjorde äfven för musiken ett svårt
slag. Med Rudbecks död strax efter förlorade tonkonsten vid
universitetet sitt kraftigaste stöd; de dystra tiderna under Karl XII:s
senare regeringsår bidrogo än vidare till tonkonstens förfall. En
kort efterblomstring följer visserligen under BURMANS tid på
1720-talet, men sedan är musikintresset som bortblåst från
universitetsstaden. Redan 1729 klagas i konsistorieprotokoll öfver förhållandet
med akademimusiken och musikstipendierna, och 1763 nämner rektor
inför nationernas samlade kuratorer, att musiken vid akademien nu
pä en tid så aftagit, att ganska få funnos vid kapellet och en
musik, om så påfordrades, knappt kunde uppföras.1
Blomstringstiden för musiken i Uppsala var kort, och måhända
hade den begynt väl häftigt. Liksom allt annat under Sveriges
stormaktstid får man mera döma efter ansatserna än efter det, som
verkligen uträttades. Det yttre resultatet af Uppsala musikarbete är
koralpsalmboken af 169J, men mycket annat hade väckts till lif.
Allt hvad gymnasierna begynt och utvecklat inom musiken nådde
sin spets i Uppsala. Gemensamt för såväl gymnasierna som
universitet är vördnaden och kärleken till tonkonsten, den omsorgsfulla
skötseln af såväl den vokala som instrumentala musiken, tron på
musiken som kulturmakt. Vid en mängd gymnasier märkas
ansatserna till egen tonsättarverksamhet. Man begynner i all enkelhet
med komponerandet af psalmniclodier (Harald Vallerius,
Laurentius Laurinus, Israel Leimontinus), fortsätter med festmusik
(Leimontinus), och instrumentala kompositioner (Seidenzopf), för
1 Gustafson: Gotlands nations historia 1873, s- 45-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
