Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
9°
KULT OCH KONST. 8l
Det är mig ett behof att bekänna vördnad och tacksamhet inför
Brunii verk, särskildt nu, då egna undersökningar tvinga mig att rätta
ett misstag som Brunius fallit offer för vid dateringen af de
byggnader han behandlar.
Jag ingår här icke på hans relativa kronologi, ehuru icke heller denna
synes mig riktig inom de olika perioderna. Blott på den absoluta.
Brunius vet om flertalet Gottlandskyrkor att förmäla ett
grundläggnings- eller invigningsårtal. Som källa för detta anför han en i
Scriptores rerum danicarum tryckt medeltida förteckning öfver
gottländska kyrkors invigningsår. Nu händer att han i denna lista för
en helt sengotisk kyrka finner ett årtal från början af 1200-talet. Då
hjälper han sig genom att antaga, det detta gäller en äldre anläggning.
Då ytterst få Gottlandskyrkor äro homogena (många ha både kor,
skepp och torn, ja delar af dessa delar, byggda i tydligt olika stilar
och t. o. m. i olika skala) har ett dylikt antagande ju skäl för sig.
Brunii dateringssystem är alltså detta: a priori bestämmes att romansk
stil tillhör ett visst tidsrum, öfvergångsstil ett visst dito och gotik
resten. Den gamla listans data gillas, försåvidt de passa in i de förut
bestämda gränserna och genom dem fixeras stilskiftningen inom
respektive perioder. Följden häraf är, att icke blott godtyckliga absoluta
dateringar blifvit fästade vid stilperioderna i Gottlands
kyrkbyggnads-konst, utan äfven att Gottlandsstilens organiska växt genom
missdateringar inom perioderna råkat ut för en komplett felteckning.
Senare författare, som berört Gottlands konsthistoria, ha tagit
Brunii årtal för goda. Dock säger H. Hildebrand, att de visserligen
kunna användas, men med en viss reservation (Antiqvarisk Tidskrift
II, 372). Att Hildebrand f. ö. icke heller är med 0111 den Bruniuska
kronologien i allmänhet visar ett uttalande i Sveriges medeltid om
den »principiella oriktighet» som vidlåter B:i dateringar.
Redan för de svårigheters skull som hvarje kyrkas många olika
byggnadsperioder medförde, har jag undvikit att fästa något
afseende vid den medeltida listan, utan sökt att bilda mig en
föreställning om arkitekturens växt på Gottland, utan hjälp af något
dokument, med ledning af monumenten själfva.
Ett härigenom vunnet system hängde emellertid, då det saknade
absolut datering, i luften.
För att finna fästepunkter gick jag ännu en gång till den
misstrodda listan och fann, att säkra fasta punkter dock funnos där, ehuru
icke i så stor mängd som Brunius och andra antagit.
För att visa hvad listan innebär aftrycker jag här några rader
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
