Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
GOTTLÄNDSKA FORSKNINGAR.
IOI
ur dess början från Weström, Carolus Augustus, »De Visitationibus
Episcoporum Lincopensium olim per Gothlandiam habitis», en
Uppsaladissertation af 1848:
1222 Forthingaboe . . . iiij mrk losn
Henkybye.....ij mrk
Ekeby......iij mrk
Walgustein .... iij mrk
Boghi.......xx öre
1239 Helgawi......iiij mrk
1221 Bunge......xij öre
1211 Lethubro.....vj öre
o. s. v.
Listan uppräknar i det närmaste alla landskyrkor på Gottland,
alltjämt i ofvan aftryckta tabellartade form. Blott på sex ställen
afbrytas kolumnerna af en i en utförlig latinsk sats meddelad notis
angående någon kyrka, för hvilken dessutom en penningsumma,
såsom för de öfriga, angifvits.
Bortser jag från dessa notiser, återstår en lista som har utseende
af en sida i en räkenskapsbok. Det till penningsififrorna fogade
ordet »losn» (och äfven »decimantes») tyder på att listan är en
förteckning öfver socknars utskylder till biskopen. Bevarade föreskrifter
upplysa oss om denna saks innebörd. (Se nyssnämnda afhandling af
Weström). Biskopen af Linköping hade skyldighet och rättighet att
med vissa års mellanrum besöka Gottland. Vid hvart besök skulle
han visitera halfva antalet kyrkor på ön, alltså hvar kyrka vid
hvartannat besök på ön. Dessa besök hade betydelse för bestämmandet af de
belopp som socknarna hade att erlägga till biskopsstolen. Ty de
kyrkor som han gästade och visiterade betalade sin skatt till en del genom
att underhålla honom och hans följe (hvilkets maximal-tal därför var
fixeradt), under det att de kyrkor han icke besökte lämnade desto mera
penningar. Nu inträffade biskoparnes besök väl ingalunda så
regelbundet, och det torde varit viktigt att hålla noggranna listor öfver när
sista gängen en kyrka visiterats och huru mycket kyrksocknen i
fråga var skyldig att betala. Därigenom förklaras innebörden af
årtalet framför kyrknamnet. Denna förklaring är dock helt och hållet
försöksvis framställd och hör icke till min uppgift. Hvad det gäller,
är att fastslå, det f. n. ingenting stöder det antagande, att årtalen
skulle betyda invigningsår.
Hur ha de då fått denna betydelse t. ex. för Brunius? Jo
däraf att listan, som återfinnes tämligen lika hos Langebek, Scrip-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
