Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
PÅSKSEQVENSEN OCH DESS AFKOMLINGAR. I I I
föras af hoffmann von Fallersleben i hans förut citerade
litteraturhistoriska verk (sid. 175 —178, 189—191). Särskildt märklig är
efterbildningen i en leis afsedd för Kristi himmelsfärdsdag, i flera äldre
och yngre former, hvaraf en lyder så:
(Im Ton: Christ ist erstanden.)
1. Christ fuhr gen Himmel.
Was sändt er uns hernieder?
Er sendet uns den heiligen Geist
Zu tröst der ganzen Christenheit.
Kyrie eleison.
2. Christ fuhr mit Schal len
Von seinen Jüngern allen,
Gesegnet sie mit seiner Hand
Und benedeiet alle Land.
Kyrie eleison.
3. Er befahl ihnen gar eben,
Sagt ihnen vom evvigen Leben,
Und: täufet alle Volker gmein,
Audi Evangeli lehret rein!
Kyrie eleison.
4. Hilf uns lieber Herre
Durch deiner Auffahrt Ehre,
Und führ uns in das Himmelreich
Dich zu loben ewigleich!
Kyrie eleison.
5. Alleluia, alleluia, alleluia etc.
(= sista strofen af Christ ist erstanden.)
Men äfven utom kulten och det egentliga religiösa lifvet fick
Christ ist erstanden ymnig användning. Så äfven, likt det gamla
blotta Kyrie eleison (se ofvan!), såsom stridssång. I det blodiga
slaget vid Tannenberg i Preussen den 14 juli 1410 sjöng hela tyska
ordenshären, sedan den efter långvarig kamp bragt konungen af
Polen med sina hedningar att vika, Christ ist erstanden. I
påsk-spelen (ludi paschales) fick den en stående plats. Så delvis äfven i
passionsspelen. Naturligtvis såsom en folkets, åskädarnes sång.
Från häll, där man minst bort kunna vänta det, nämligen från
herrar »kyrkomusiker», sä i landsorten som i Stockholm och vid
Musikaliska akademins konservatorium, ha i våra dagar ofta
förnummits ej blott förvånade utan rent af förlöjligande och hånande
beskärmelser öfver, att undertecknad och liktänkande inom sällsk.
»Kyrkosångens Vänner» vilja gå så långt tillbaka, att vi vilja
återupplifva gammal »omöjlig» kyrkomusik från tider före handel och
Bach, ja ända från reformationstiden och medeltiden(/). Man tycks
icke ha en aning om, att flera af våra härligaste koraler uppstått och
af folket sjungits redan längt tillbaka i medeltiden, och att vår gamla
vanliga melodi till »Herre, förbarma dig» sannolikt hör till de allra
uräldsta gregorianska melodier, som finnas, och då förskrifver sig
från tiden fore gregorius den Store, som dog 604(1). Äkta
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
