Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
20
KUI.T OCH KONST.
Såväl på grund däraf, att denna psalm upptagits i nämnda första
Erfurterenchiridion, som af andra skäl torde man fa räkna den till
en bland den store reformatorns tidigaste originalpsalmer.
Skärskådade mot bakgrunden af den tidsmiljö, de tillhöra, måste redan
dessa väcka både förvåning och beundran. Och det ej mindre i
afseende pä formen än innehållet. I bådadera framstår Luther som
den sannskyldige store evangeliske »mästersångaren®. Ej utan skäl
hade Hans Sachs, den berömde »mästersångaren» till yrket, i en
1523 utgifven liten bok hälsat Luther såsom »den wittenbergska
näktergalen» (dess titel var: -Dic Wittcnbcrgisch Nachtigall, Die man
jetzt horet üb er al Ii) och ägnat honom en hyllningssång, hvars första
strof på vårt språk torde kunna tämligen troget återgifvas sä:
»Vak upp! Till dag det börjar gry!
i grönan lund en sang belt ny
jag hör från ljuflig näktergal.
Dess klang går genom berg och dal.
Sig natten sänker ned i väst,
och dag går åter upp i öst:
ur dystra moln sig bryter röd
den klara morgonrodnan glöd.»
Och »en ny sång» var det, som Luther sjöng i morgongryningen
af en uppvaknande ny tid. Den klang öfver berg och dal och fann
en jublande genklang i tusentals hjärtan. En ny sångens tid bröt
in med andlig lyftning och frigörelse. Kristi evangelium, sådant
1’aulus förkunnat det och Luther i äkta paulinsk anda fattade och
tolkade det, visade sig åter vara den mäktigaste af alla kulturmakter,
och det ej minst i den evangeliska folksångens form.
Ofvan är antydt, huru högt Luther värderade flertalet af de gamla
medeltida leiserna, särskildt påskleisen »Chr is t ist crstandem, hvilken
han fortfarande ville hafva oförändrad bevarad och sjungen. Men
den kräfde en rikare evangelisk utveckling till innehållet och en ännu
lättfattligare visartad form. Den borde bäde till text och melodi
ombildas i den folkliga kyrkovisans form. Denna form, balladformen,
hade Luther med ett lika genialiskt som praktiskt säkert grepp
funnit och tillämpat i martyrvisan och den förutnämnda första egentliga
psalmen. Den utomordentliga framgång, dessa första försök rönte,
förvissade honom om, att han borde fullfölja den inslagna vägen. Dà
de gamla jul-, påsk- och pingstleiserna redan tillkämpat sig en stående
plats vid dessa högtiders festgudstjänster, var en anknytning till eller
ombildning af dem en helt naturlig och gifven sak. Till de korta.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
