- Project Runeberg -  Kult och Konst. Tidskrift för hymnologi, kyrkomusik, kyrklig bildande konst samt liturgiska frågor i allmänhet / Häfte 1-4 1908 /
122

(1905-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

122

KUI.T OCH KONST.

samt ett refrängartadt jublande Halleluja. Uppställningen, som
torde vara ny och egendomlig, följer detta skema:

I 7 • 7 7-7 ! 7 7 8 | 4 (Jämför texten här nedan!)

Endast första strofens sista rad har 7 i st. f. 8 stafvelsen I
gengäld har 3:e strofens 3:e rad och 5:e strofens i:a rad 8 stafvelser.
6:e strofens i:a rad har ursprungligen 7 stafvelser (koll i st. f. hohe).
De med bågar öfver siffrorna utmärkta versraderna äro upptaktiga
(»jambiska»), de med streck öfver icke (»trocheiska»), Då melodin (se
musiken nedan!) i i:a och 3:e versraderna har 8 toner, så är den här
icke »syllabisk», utan två toner sjungas på en stafvelse. Denna
tvà-toniga stafvelse har icke alltid samma plats i versraden. I första
strofen är det den näst sista, i andra strofen den 2:a stafvelsen i
versraden, i andra strofer någon annan, som med aktgifvande på
orden lätt finnes. Sådan sammandragning och växling, liksom en

tons uppdelning i tvenne korta toner ( -w| i st. f. |–1, såsom

i 7:e versraderna), generade icke alls gamla tiders »rytmiskt» (med
rytmisk takt och betoning) sjungande männniskor. Det skänker ock
textförfattaren fördelen af en friare spräkdiktion. Noggrant
iakttagande af de rytmiska betoningarna är härvid hufvudsaken. Och
däruti felade icke Luther. Vår påskpsalm är sålunda typisk för
Luther och den äldre luterska psalmdiktningen.

Melodin (se musiken här nedan!) är uppenbarligen Luthers egen
genialiska ombildning och utbildning af några korta motiv ur de
likaledes doriska melodierna till Victimæ paschali ocli Christ ist
er-stånden. Att Luther såsom vid sina psalmtexter (vi hafva kvar
korrigerade psalmmanuskript af hans egen hand) äfven i fråga om
melodibildningen iakttog sträng själfkritik och, där han ej var fullt
belåten med en först nedskrifven melodiform, ytterligare bättrade
och fullkomnade den, tills den blef fullt tillfredsställande, framgår
däraf, att 2:a reprisens melodiform i första trycket (se ofvan
afbildade sida ur Erfurterenchiridion!) lyder helt annorlunda och är
betydligt svagare än den form, Luther redan 1524 hade klar och
upptog i senare sängböcker, särskildt den af honom själf slutgiltigt
redigerade, af Bapst 1545 tryckta sångboken, och hvilken senare
form sedan blef den ensamt rådande.

Då vi nu meddela Luthers originaltext, ha vi förmånen att
därvid kunna väsentligen följa dess form i den Bapstska sångboken af
1545. För oss ligger nämligen den store forskaren carl von
wlnterfelds praktupplaga i stor folio af *Dr Martin Luthers
deutsche Geistliche Lieder nebst den während seines Lebens dazu

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:40:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kult-konst/1908/0140.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free