Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
30
KUI.T OCH KONST.
dessa en brandskatt på Öland, ihjälslogo 14 af Hemming Gadds
svenner, plundrade husen där de bodde, röfvade kläder m. m. Då
riksföreståndaren Svante Nilsson kom till Kalmar för att rannsaka,
härskade där fullkomligt uppror. Knektarne skreko öfverljudt att
utfå sin lön, eljest skulle de ihjälslä alla borgare med hustrur och
barn, såvida de icke innan solnedgången nästa dag fått 4,000 mark.
Herr Svante måste gå in på deras fordringar, men hade emellertid
icke så mycket penningar, utan nödgades låna af borgare, klostret
och kyrkorna, hvarvid äfven kalkar, patener och monstranser måste
tillgripas för att utfylla summan. Hvad som fanns i Kalmar af
detta slag, förslog ej, utan skickades bud öfver till Oland att där
hopsamla hvad som fanns af dessa kyrkliga dyrbarheter. Det var
förmodligen pä dylikt sätt de kyrkliga kärlen gingo förlorade för
Öland.
Troligen fick Öland aldrig betaldt för dessa saker. I ett bref
frän biskop Matthias af 13 april 1504 ser man, att herr Svante
tillskrifvit honom, att han ännu icke kunnat betala hela summan, och
vid anklagelserna mot herr Svante på rådsmötet i Strängnäs hösten
1511 framkom äfven, att han utan ersättning tagit monstranser,
kalkar och »disker» (patener) från kyrkorna i Kalmar län och pä
Öland.
Så kommo oroliga tider, och när Gustaf Vasa tillträdt styret,
kunde det icke vara tal om att han skulle betala gamla skulder till
kyrkor och kloster. I stället gjorde han tidt och ofta framställningar
till dem om »yttermera sölff», och på en dylik begäran svarar biskop
Brask från Linköping på S:t Bartholomei dag 1523 bl. a. följande:*
»Och kunne Hans Nåde haffua thet stickttet fordragh epter thet hvar man
wett att vvore Kyrkior på Ölandh och i Calmar län haffua ähn inthet
igenn fångett för then dell ij Herr Svantes tid utlenthes till Cronones
behofif att åtterlössa Calmarna aff the ryttere bender, kunne vare
myckitt nyttogtt på alle sider, som vi förmode ij så well som wi
förståndit haffue–—.»
Äfven själfva kyrkorna foro illa under unionstiden. De blefvo
päbyggda i försvarssyfte och bemannades till värn mot fientliga
anfall. I ett bref från Svante Sture 1507 klagar han öfver danskarnes
utpressningar på Öland och berättar: »Och hafifuer Ottho Ruth, som
höffvitzmannen ær paa Ölandh, beskanseth III kyrkior: Torslunde,
Replinge och Köpungh, ther the skole haffue sin tillflycht.»
* Linköpings Bibi. Handl. 1795. Del II.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
