Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
TVÅ NV A PSALMBOKSFÖRSLAG.
18/
matiska sidoblickar). V. 2 är något närmare originalet, men har
mänga svagheter. Hur kan månen minna 0111 Guds godhet (jfr
ändringen i 3 W)r Originalet talar ej om stjärnor, än mindre om
blommor, hvilka senare ju ej framträda för ögat under natten. Att
stjärnorna stråla »på hans bud», går ifrån sammanhanget, som är:
glimma, måne, och »Lambsens lofT föör fort och forb. Detta har
Wallin uttryckt. L. säger vackert, att hvarje daggdroppe (ej blomma!)
Ȋr en spegel och ett fast Demant-Insegel Til hans Tro och
Kärlig-heet, Til hans Macht och Härligheet». V. 3 står i klent
sammanhang med det föregående, hvartill väl mest bidrager den
besynnerliga raden Tala, Herre, till mig så, medan originalet har Tala du
min Tunga så. I v. 4 är ordet smarta obehörigt; förf. är ju
lycklig och jublar. Orig. har svårheet d. v. s. tyngd, dåsighet: men
hela versen kan saklöst utgå, ty dessa plötsliga invändningar i
retorisk frågeform, som ej synas ha nog motiv, äro störande för
stämningen. I sista versen är raden När du, Herre, är mig nära
(obefintlig i originalet) olämplig: Herren är ju honom alltid nära! Det
asketiska uttalandet om jordens glädje passar ej att inlägga i denna psalm,
som helt är uppfylld af Herren och ej har rum för en dylik tanke.
I det hela taget finner jag denna omarbetning, som är föga
lindrigare än Wallins, oändligt underlägsen dennes. N. ändrar i
psalmen blott ett ord, känsla till bön, tämligen onödigt, ty känsla står
i motsats till tankar i första raden. Snarare är då den föregående
raden: Jag i stilla andakt tiger något känslosam och möjligen i
behof af ändring; kanske vore det nog att ändra stilla till helig (så
Wallin 1816).
Naturligtvis har J också flere bearbetningar som äro goda. Som
sådana kunna t. ex. 80, 96 (= 95 W) och 189 betecknas.
Öfvergår man till N, finner man ju äfven här rätt många
moderniseringar och likaså ändringar af sakliga skäl, men vanligen blott
omfattande ett eller annat ord eller en enstaka rad. Det är ju ej
säkert, att en sådan återhållsamhet alltigenom beror på noggrant
genomtänkande, den kunde ju vara en så att säga godtköpsåtgärd af
en, som ej senterar bristerna eller ej vet, huru han skall finna en
förbättring. Jag vill nu ej påstå detta om N., men som prestation
betraktadt kan i alla händelser dennes förslag ej gärna sättas öfver
J:s noga genomarbetade verk. Ställer man sig emellertid på samma
ståndpunkt, som kyrkomötet hittills intagit, synes det nog icke desto
mindre, som om man i princip måste inrymma ett bestämdt
företräde at N, helst J, såsom jag sökt visa, trots sina stora förtjänster
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
