Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. A. KÖSTLIN OCH L. HALLWACHS.
20 7
med modern, den framstående musikaliska konstnärinnan. Hennes
betydelse som tonsättarinna och musiklärarinna har den hängifne
sonen fint och talangfullt tecknat i en musikhistorisk monografi
(»Josephine Long», 1881) året efter hennes bortgång.
Hans håg torde vid denna tid ha legat åt den akademiska banan.
Att någon tillräckligt aflönad dylik befattning för tillfället ej stod till
buds, mäste vi mecl afseende pä hans lifsuppgift anse som en lycka.
I stället gick han först att efter hvartannat tills vidare bekläda
ordinarie prästerliga befattningar i Sulz am Xeckar, Maulbronn,
Friedrichshafen och slutligen i Stuttgart. Denna praktiska verksamhet ute i
församlingen blef för hans lifsuppgift af största betydelse, i det han
härunder kom i nära beröring med både stads- och landtbefolkningen
och fick djupare blicka in i det schwabiska folklifvet (schvvabarne
äro kända för utpräglad folklig konservatism och kyrklig fromhet)
samt erfara det liturgiska och kyrkomusikaliska armodet i
würtem-bergska kyrkans kult. För honom, estetikern och musikern, måste
detta armod vid den söndagliga enformiga upprepningen kännas sä
mycket smärtsammare, som han såsom musikhistoriker väl kände,
hvilken rikedom den evangeliska kyrkan i dessa hänseenden fordom
ägt och hvilket härligt kyrkomusikaliskt arf från forna dagar, som
ännu fanns i behåll. Så väcktes hos honom en tanke, en idé, som
allt mera klarnade och om hvars stora betydelse han snart blef fullt
medveten: kyrkosångsföreningens idé.
Men innan vi redogöra något närmare för denna rörelses
uppkomst och utveckling, vilja vi i förbigående omnämna, att han under
ären 1875—78 äfven hann utöfva en ej obetydlig litterär verksamhet.
I musikhistoriska monografier behandlade han (75) »Karl Maria von
Weber» och »Friedrich Silcher», hvarvid särskildt studiet af den
sistnämnde förde honom rätt in i ett annat stort ämne, hvilket han
senare (i nZeitJrågen des christlichen Volkslcbcns», 1878) särskildt
behandlade, nämligen: »Die Musik als christiiche VolksmackU. Samma
är behandlade han mera musikvetenskapligt i »Die Tonkunst;Einführung
in dir Ästhetik der Musik» musikens estetik. Härtill kan läggas, att
han redan 1875 under titeln: »Kandidatenfahrten» i en lätt
genomskinlig, humoristiskt lekande novellform, skildrat sin egen studieväg.
Det var under verksamheten i Sul/. som
kyrkosängsföreningstan-ken väcktes och först antog form.* Den unge musikentusiastiske
prästmannen bildade här (slutet af 1873) en frivillig kyrkomusikalisk
* Redan i broschyren: »/ kyrkosångs/rågan* 1S90 (»huru en liten gnista blef en
stor eld>) och sedan utförligare i tidskr. >Kyrkosången 19041 har jag berättat härom.
8’5/ob. Kult och konst. 1908. 15
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
