Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
221
Liturgiska, hymologiska och kyrkomusikaliska
frågor vid kyrkomötet.
190S ars kyrkomöte har i jämförelse med sina föregångare utmärkt sig för en
ovanlig rikedom på uppslag och initiativ, och det i en mängd olika riktningar. Om
flertalet torde kunna sägas, att de åsyfta välbetänkta och betydelsefulla reformer och
innebära en tidsenlig och gagnande utveckling på många områden af det kyrkliga lifvet.
Detta gäller icke minst de motioner och däraf föranledda beslut, som beröra den
kyrkliga kulten, de liturgiska, hymnologiska och kyrkomusikaliska. Vi skola här nedan
lämna utförligare meddelanden angående de viktigaste af dessa och korteligen omnämna
de öfriga. En djupare inblick i dessa frågors betydelse torde bäst vinnas genom
återgifvande af hithörande motioner och betänkanden.
A. Kyrkomötets prästerliga ledamöters betänkande i anledning
af väckt motion om utarbetande af vissa liturgiska och
littirgisk-musikaliska bilagor till kyrkohandboken.
1 en afgifven motion hade herr biskop Ullman* framställt förslagom utarbetande
af vissa liturgiska och lilurgisk-musikaliska bilagor till kyrkohandboken. Motionen är
af följande lydelse.
I.
»Enligt reformatorernas och den äldsta evangelisk-lutherska kyrkans grundsats att
i kyrkans gudstjänst, sådan den från begynnelsen under tidehvarfvets lopp hade utvecklat
sig, bibehålla allt som kunde lända till uppbyggelse och ej var stridande mot Guds
heliga ord, upptogs af Luther och hans medhjälpare den gammal-kyrkliga matutinens
och vesperns (ottesångs- och aftonsångsgudstjäns-.ens) liturgiska och musikaliska former.
Så skedde ej blott i Tyskland, utan äfven i den svenska reformationskyrkan enligt 1571
års kyrkoordning samt Liber cantus af 1620 och 1623. Först mot slutet af 1600-talet
blefvo dessa gudstjänster blott predikostunder. ,
Emellertid begyntes i Tysklands evangeliska kyrka under senare hälften af
1800-talet ett återupplifvande af vespergudstjänsterna på kyrklig-historisk grund och i lids-
* Till grund for denna motion ligger elt förslag och betänkande afgifvet till »Kyrkosångens Van*
ners centralkommitté" vid dess sammanträde i Strängnäs den 18—19 augusti detta ar och elt nämnda
ceiitralk.s uppdrag, livarom se närmare ä annat ställe 1 detta häfte.
Rcd:s aum.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
