Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
252
KUI.T OCH KONST.
iSgs och 1898 års Kyrkomöten uttalade grundsatser låta utarbeta och för ett blifvande
Kyrkomöte framlägga förslag till reviderad psalmbok för svenska kyrkan.
I det uttalande, prästerliga afdelningen i sitt här ofvan återgifna betänkande gjort,
ligger således:
a) ett definitivt afvisande af frågans lösning medels ett tillägg till den
oförändrade Wallinska psalmboken af 1819 (biskop Johanssons af 1903 års kyrkomöte som
alternativ upptagna förslag);
1)) ett förnyande af liera föregående kyrkomötens yrkande på en fullständig,
kompletterande men varsam revision af nämnda psalmbok;
c) ett erkännsamt framhållande af ide goda förarbeten, som efter igoj års
kyrkomöte på privat väg åstadkommits> (af S. Ahlin, E. Evers, P. Nilsson, J. Johansson
m. fi.), men på samma gång en förklaring, att afdelningen ej vill särskildt t förorda
något af de sålunda framkomna förslagen» (således icke heller det af motionären starkt
framhållna Johanssonska förslaget af 1908);
d) ett uttryckligt afböjande af motionärens hemställan, att revisionens verkställare
måtte få i uppdrag att låta utarbeta en koralbok till det nya revisionsförslaget.
Betänkandet föranledde ett längre lifligt meningsutbyte i kyrkomötet, hvarvid
hufvudsakligen tvenne skilda ståndpunkter och sträfvanden gjorde sig gällande. Den
ena företräddes af motionären, biskop Ullman, som med uppgifvande af sina särskilda,
af prästerliga afdelningen ej godkända yrkanden helt accepterade betänkandets förslag.
Den andra ståndpunkten förfäktades företrädesvis af professor Boethius, som
energiskt protesterade mot hvarje tanke på en revision af den Wallinska psalmboken,
hvilken han ville hafva kvar alldeles orörd, medan han i stället yrkade pä utarbetandet
af ett tillägg till densamma, som upptoge äldre och nyare psalmer öfver sådana ämnen,
som antingen icke alls eller endast ofullständigt äro behandlade i vår nuvarande
psalmbok.
Båda ståndpunkterna funno i kyrkomötets förhandlingar varma förfäktare. Dä af
den slutligen anställda omröstningen emellertid tydligt framgick, att tilläggsförslaget
numera inom kyrkomötet omfattades endast af en försvinnande minoritet, vilja vi här
inskränka oss till att i sammandrag återgifva endast biskop Ullmans anförande,
förså-vidt det kompletterade hans ofvan i betänkandet upptagna motion i ämnet.
Biskopen betygade sitt tack till prästerliga afdelningen, som i sak visat sitt
intresse för motionen, ehuru den ej tillstyrkt densamma i den speciella förrn, tal. hade
tänkt sig.
Tal. hade föreställt sig, att det af seminarierektor Joh. Johansson utgifna
psalmboksförslaget skulle varit lämpligt att läggas till grund för en blifvande kommittés
arbeten. Detta förslag gåfve inom den bekanta ramen af nu gällande Wallinska
psalmbok det bästa af denna, befriadt från det slagg, som däri finnes, och tillökadL med
värdefulla psalmer från äldre tider ända ned till 1900-talets första år.
Tal. trodde, att det bristande intresset för psalmboksfrågan hos den stora
allmänheten berodde på en missuppfattning — ordets makt öfver tanken. Man hade fått den
uppfattningen, att den Wallinska psalmboken vore ett enhetligt konstverk af den
store psalmsångaren och att det sålunda skulle vara ett helgerån att taga bort något
därur.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
