Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
LITURGISKA. HYMNOLOGISKA OCH KYRKOMUS I KALLS K A FRÅGOR. 231
Men så är det icke. Innehållet i 1819 års psalmbok är heterogent. Ej alla
psalmerna ha tillnärmelsevis den karaktär af kristligt församlingssinne och sångsätt,
som maa måste fordra af den svenska kyrkans psalmbok.
Bland mycket af det yppersta, som den evangeliska psalmsången alstrat, finnas i
vår psalmbok inblandade många psalmer, som sakna all slags inspiration, både
religiöst-kristlig och poetisk. Många psalmer äro intet annat än rimmad prosa eller uppstyltad
frasrik retorik — krior, förfärdigade på beställning.
Kring dubbelsolen Wallin-Franzén kretsade åtskilliga medelmåttiga medarbetare.
De, som känna till interiörerna i 1819 års psalmboks förhistoria, veta genom vissa
antydningar af Wallin själf, att han led af att behöfva taga ined så mycket undermåligt
stoff. Hrist på tid hindrade honom från att lägga sista fulländande hand på sitt verk,
och detta märks till och med på liera af hans egna psalmer. Af vissa personliga
kon-siderationer hade Wallin ej heller full handlingsfrihet vid utarbetandet af psalmboken,
Det vore sålunda ingalunda något helgerån att varsamt aflägsna det slagg, som inblandats,
utan det vore tvärtom en räddning af den store psalmistens ära.
Tiden syntes tal. nu mogen för en revidering, och behofvet däraf är synnerligen
trängande.
Efter att ha citerat ett stycke ur sin motion sammanfattade tal. sitt yrkande
sålunda :
»Efter de mångåriga flitiga förarbeten, som blifvit gjorda, och i betraktande af
det myckna goda material, som nu föreligger, bör det nu mera än någonsin finnas
utsikter för att en mångsidig och pietetsfull redigeringskommitté skulle komma att ge en
alltigenom god psalmbok, hvilken ej skulle sakna något af allt det goda och sköna i
1819 års psalmbok, men ytterligare förskönas af äldre och yngre församlingssånger, ej
minst valda med hänsyn till vår uppvaknande ungdoms behof.»
Efter votering 0111 hr Boethius’ förslag eller rent afslag som kontraproposition
mot prästerliga afdelningens yrkande 0111 revision, bifölls med 49 röster mot 10 den
prästerliga afdelningens yrkande.
Kyrkomötet har således nu åter tämligen enhälligt samlat sig kring yrkandet på
en fullständig psalmboksrevision. Frågan om utarbetande af ett tillägg till den
oförändradt libehållna Wäl linska psalmboken torde därmed få anses för alltid bragt ur
världen. Och bäst är nog detta, blott vi nu inom ej alltför långt aflägsen tid kunna
få fram ett nytt revisionsförslag och detta blir utfördt med önskvärd pietet mot allt
det goda och sköna 1819 års psalmbok innehåller, och därjämte riktadt med
tillräckligt antai goda psalmer öfver sådana ämnen, som där förut antingen icke alls eller
blott ofullständigt äro behandlade. 500-talet behöfver därvid visst icke framgent
fixeras, till hinder för upptagande af verkligt behöfliga nya psalmer, 0111 ock en viss
måttfullhet b a iakttagas, så att antalet psalmer icke blir alltför stort.
Framhållas bör, att kyrkomötet — antagligen fullt afsiktligt — alls icke uttalat
sig röranle sättet för revisionens utförande, utan blott helt allmänt anhållit, att K. M:t
täcktes »råta utarbeta ett förslag till reviderad psalmbok». Huruvida detta skall ske
genom en à två eller flera, således mera personligt eller på den gamla kommittévägen,
det har ydligen lämnats åt K. M:t att bestämma. Afgörandet häraf är ju grannlaga
och kinkat, liksom båda vägarna ha sina fördelar och olägenheter.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
