- Project Runeberg -  Kult och Konst. Tidskrift för hymnologi, kyrkomusik, kyrklig bildande konst samt liturgiska frågor i allmänhet / Häfte 1-4 1908 /
246

(1905-1908)
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

246

KUI.T OCH KONST.

ty putsen fortsätter äfven inom detsamma, och där förekommer ett
nu igensatt fönster.

Lilla Mellösa kyrka tillbyggdes på 1700-talet åt öster med ett
kor af tegel, hvarvid äfven sakristian om- och tillbyggdes. Målningen
befinner sig utom den äldre sakristians tak; inom detta är
gråstensmuren orappad. Frisen är omkring 40 cm. hög.

Sättersta. Inga spär synas af äldre anordnnig af sakristian, utan
den 30 cm. höga frisen följer murens ursprungliga öfverkant så långt
denna synes på vinden. Muren har senare, antagligen i samband med
hvalfslagningen i kyrkan — ej senare—,blifvit påbyggd några decimeter
med tegel och gråsten.

De här beskrifna dekoreringarna torde, att döma af likheterna
i förekomstplats, färg, putsens beskaffenhet och mönstrens allmänna
karaktär, ha tillkommit ungefär samtidigt. Ornamentmotiven synas
mig bestämdt tyda på medeltiden. För en närmare tidsbestämning
torde emellertid det här framlagda materialet vara alltför sparsamt,
då liknande motiv voro mycket allmänna under hela medeltiden.
De ofvan omtalade spåren af ombyggnader lämna väl ej heller några
fasta hållpunkter för dateringen, men tyda på en jämförelsevis tidig
period, särskildt den omständigheten, att målningen finnes pä det
understa putslagret.

Angående utvändig målning af kyrkor under medeltiden vet
man1, att de hvitputsade blindnischerna på flera tegelkyrkor i
mellersta Sverige varit målade med figurer och heraldiska motiv. Ett
bättre jämförelsematerial för här ifrågavarande dekorering synes mig
dock vara den pä tegelkyrkor rikt förekommande utsmyckningen med
friser, där det röda teglet bildar mönstret mot en bakgrund af hvit
puts, således samma bäde användning och färgsammanställning. Bland
svenska exempel härpå kunna anföras friser på Trefaldighetskyrkan
i Uppsala. Ett par tydliga exempel finnas på domen i Ratzeburg
och premonstratenserklostret i Jerichow, som ha dubbla
rundbågs-friser.

Röda, målade friser liknande de sörmländska äro förut observerade
pä några andra svenska kyrkor. Rydbeck omtalar sädana på
Vcders-löfs och N. Ljunga kyrkor i Småland.2 Den förra frisen — omkring
en meter hög — utgöres af en slingrande ranka med många spetsiga
småblad; d:r Rydbeck anser den härröra från 1500-talet. I allt utom
motivets karaktär tycks den nära öfverensstämma med de sörmländska.

1 R. Cederström. Ett observandum pä medeltida kyrkor, Ateneum I. 1903.

2 Medeltida kalkmålningar i Skånes kyrkor, Lund 1904, sid. 20.

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:40:55 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kult-konst/1908/0268.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free