Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
H. A. KÖSTLIN OCH L. HALLWACHS.
303
i den för honom egendomliga, fjärrskådande och agitatoriska andan
redan nu profeterade 0111 en stor kyrkosångsförening omslutande hela
det evangeliska Tyskland. Köstlin och Halhvachs hade här första
gången personligen råkats och slutit ett trofast vänskaps- och
arbets-förbund för lifvet. I sin minnesruna öfver Halhvachs (i
»Correspon-denzblatt») talar Köstlin med rörelse om »den oförgätliga festen i
Maulbronn 1878».
Att hafva klart och kraftigt förfäktat kyrkosångsföreningsrörelsen
såsom en sak, som rörer kyrkan såsom sådati, närmast inom ett visst
land, den kyrkliga gudstjänstens och det kyrkliga församlingslifvets
lyftning och förädling — det är Köstlins ovanskliga förtjänst. Vare
sig det gäller återväckandet af en ädel och värdig, äkta folklig och
krafti g för sam hngssang eller af en äkta guds tjänst lig, konstnärlig
körsång, allt efter föredömet från den evangeliska kyrkosångens
klassiska blomstringstid (i6:e och I7:e årh.) bör rörelsen ha sin
utgångspunkt och sitt mål i församlingen och församlingsgudstjänsten.
Icke ens körsången får därföre — säger Köstlin själf
(Correspon-denzblatt 1901) — vara en sak för enskildas liebhaberi, utan en kyrkans
sak måste den vara.
En församling bör under normala förhållanden hafva sin kynkokör,
och det är hennes rätt, liksom det är därtill kallade
församlingsmedlemmars plikt att medverka därtill genom att ställa sina gåfvor till
församlingens forfogande. Därför var det pä frivilliga, af
församlingsmedlemmar bestående kyrkokörer under sakkunnig ledning och
pä dessas verksamhet i församlingsgudstjänsten han anlade och
organiserade hela rörelsen. Icke konserter utan frivilligt anordnade
liturgiska gudstjänster (»vespergudstjänster» och »festgudstjänster»)
borde därföre utgöra verksamhetsformen. Detta naturligtvis af varsam
respekt för den bestående gudstjänstordningen och för schwabarnes
kända stränga konservatism. I sin nästan totala brist på liturgiska
och liturgiskt-musikaliska former lämnade den würtembergska
gudstjänsten för öfrigt intet rum för rikare och konstnärlig kyrkomusik.
Dess reformerande måste därför sakligt förberedas.
t Den evangeliska kyrkosångs föreningen för Wurtemberg» var
den första landsföreningen, d. v. s. den första förening, som till en
enhet sammanstöt alla inom landets kyrka förhandenvarande
lokalföreningar och gaf dem en väl afvägd och fast, strängt kyrklig
organisation. Denna landsförening var färdigbildad och trädde i full
aktivitet med festen i Maulbronn d. 24 juni 1878. Redan efter ett
år omfattade densamma 40 lokalföreningar med öfver IOOO sjungande
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
