Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Gossen och lärarinnan. 1739.
Målning af Chardin. Lichtensteinska galleriet i Wien.
Någon älskvärdare skildrare af barnens lif än Chardin har Frankrike aldrig haft. Det
är hufvudsakligen lifvet i de borgerliga familjerna han skildrar, och sedan Abraham Bosses
tid hade det ej funnits någon, som bättre fått fram det förfinade drag, som finnes äfven hos
bourgoisien i Frankrike, och den doft af kultur, som ligger öfver allt franskt. Det var på
salongen 1739, samma år som Chardins beundrare Karl Gustaf Tessin kom till Paris, denna
lustiga tafla utställdes.
I sin lilla röck med de utstående skörten med hårpiska à la Catogan står en gosse och
åhör med nedslagna ögon sin guvernants förmaningar. Hon borstar hans neddammade
trekantiga hatt och ser rätt treflig ut i sitt borgerliga hvita förkläde. Ärmarna afslutas med
rynkadt tunt tyg enligt tidens mod; ofta användes härtill spetsar. Chardins damer verkade
enligt ett karakteristiskt uttryck från samtiden »nästan evangeliska», och en broschyr från
1700-talets midt säger om hans hembilder, att det finnes ej en »kvinna af tredje ståndet», som
ej känner igen sig själf.
254
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
