Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Ludvig Filip, fransmännens konung. Omkring 1840.
Litograf! efter porträtt af Winterhalter.
Son till hertig Filip af Orleans, som under revolutionen kallades Philippe Égalité och
1793 giljotinerades, blef Ludvig Filip år 1790 medlem af jakobinklubben och kämpade som
generallöjtnant i revolutionshären vid Valmy. Hans lif hör till de händelserika. Än var han under
namn af Chabaud-Latour skollärare i Schweiz, än på vidsträckta resor i Europa och
Nordamerika. Är 1809 blef han gift med Maria Amalia, kung Ferdinands af Båda Sicilierna dotter.
Är 1817 kom han till Paris, och omkring honom samlades i Palais Royal den liberala
oppositionen. Då den gamle Karl X af Julirevolutionen störtades, valdes Ludvig Filip till
»fransmännens konung» och offrade, som man sade, »sina vanor och hemmets lycka». Trots sitt goda
hufvud och sina grundliga kunskaper kunde han ej hålla sig kvar på tronen, mest kanske på
grund af sin girighet. Snålheten bedrog hos honom visheten. Han och den hänsynslöst
själf-viska kammare, på hvilken han stödde sig, liknade hvarandra och — gingo samma väg. —
Den fryntlige monarken, som själf hjärtligt skrattade åt alla skämtbilder af hans
päronfor-made hufvud och åt hans stora paraply, måste fly till England, där han 1850 afled,
efterlämnande en talrik familj.
Ludvig Filip, »borgarkungen», hade en fransk borgares dåliga och goda sidor. I alla
händelser spekulerade »le père» — som han kallades i familjekretsen — alltför familjeegoistiskt.
362
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
