Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
En kupé på ett nattåg. 1851.
Målning af Adolf Menzel. Hos bankiren W. Itzinger. Berlin.
Redan 1805 befor ett lokomotiv en bana i Wales, och 1829 öppnades trafik med
Stephensons lokomotiv på linien Liverpool—Manchester. Under 1830-talet byggdes äfven banor på
kontinenten, och Tyskland blef Europas förnämsta järnvägsland. Till en början bibehöllo
järnvägsvagnarna den gamla diligensformen. Ett minne af detta ser man i den vänstra
fönsterrutans form på den här meddelade taflan af Menzel, ett minne, som torde finnas kvar i
åtskilliga gamla i:a- och 2:a-klass-vagnar ä de svenska järnvägarna. — Detta ämne — en
järnvägskupé — har ofta sant, lustigt och konstnärligt skildrats af den store år 1905 aflidne tyske målaren.
Särskildt rolig är denna bild af en kupé å ett natt-tåg, med den obehagliga stämning, som
brukar råda där efter en genomskakad natt. Damen ser resigneradt olycklig ut, och hennes
otreflige granne snarkar i en ytterst inkrånglad ställning. Det var lidanden som dessa, hvilka
vid midten af 1870-talet på kontinenten framkallade en af kulturens största välsignelser,
sof-vagnen, en komfort som nu förekommer i alla civiliserade land, om ocksä billigast i Sverige.
372
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
