- Project Runeberg -  Kulturhistorisk bilderbok 1400-1900 /
411

(1905) [MARC] Author: Carl G. Laurin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Sarah Bernhardt betraktande en Orfeusstatyett. 1879.

Målning af Bastien-Lepage.

Rosalie Bernard föddes utom äktenskapet på ön Belle-Ile vid Frankrikes västkust den 22
april 1S43 eller 23 oktober 1844. Modern var en holländsk-judisk musiklärarinna, fadern en
fransk adelsman. Sedan hon genomgått dop, kloster och konservatorium, debuterade hon i
början på 1860-talet. Glansperioden torde ha infallit på 1870-talet, då hon på Théàtre frangais
spelade den äldre och nyare klassiska repertoaren och särskildt åt hufvudrolen i Racines
Phèdre (1874) och Dona Sol (1877) i Hugos Hernani genom sin underbart sköna stämma och sitt
lidelsefulla spel gaf ny aktualitet. Ar 1880 bröt hon sitt kontrakt med Théåtre frangais,
betalade plikten, 100,000 francs, och begaf sig ut på gästspel i Europa och Amerika. Hennes
konst led af den underhaltiga repertoar, i hvilken Jion uppträdde. Ett larmande reklamväsen,
ett jäktande efter effekter utvecklade henne till en af de mest utpräglade »divor», som under
senare tider förekommit. Liksom hon påstår sig ha »glömt», hvilken hennes naturliga hårfärg
varit, har hon under ett fyrtiofemårigt öfveransträngande teaterlif nästan glömt bort hvad
naturlig känsla vill säga. »Sarah» uppträder nu gärna i ynglingaroller — Hamlet, Napoleon II i
Rostands Örnungen — och söker dessutom intressera genom att understryka de patologiska
effekterna i Kameliadamen eller i Sardous godtköpsdramer. Den utmärkte målaren
Bastien-Lepage († 1884) reste i detta porträtt åt henne ett monument. »La divine Sarah har i Phèdre
på ett oförgätligt sätt kunnat tydliggöra Racines ord Venus toute entière à sa proie attachée»
och är dessutom oförliknelig genom snille och energi. Under 1880-talet var hon till och med
lagligen gift med skådespelaren Damala, hvilken snart i främlingslegionen i norra Afrika
sökte det lugn, han ei kunde nå i det äktenskapliga hemmet. — Sarah Bernhardts valspråk är
»Quand mëme!»

411

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:41:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulturbild/0421.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free