- Project Runeberg -  Kulturhistorisk bilderbok 1400-1900 /
448

(1905) [MARC] Author: Carl G. Laurin
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

Amerikanske konstnären James Abbot Mac Neill Whistler. 1897.

Porträtt af Boldini.

På en gång snillrik oeh snobbig, så att det väckte uppseende till och med i England,
snobbighetens hemland, är den i staden Lowell i Massachusets den 10 juli 1834 födde Whistler.
Artist ända ut i de koketta fingerspetsarna, hade han en äkta amerikansk energi, arbetsförmåga
och ett sprudlande godt humör äfven i motgången. Sedan han studerat sin konst i Paris
(sid. 383), kom han 1863 till London, där han väckte sensation genom sina besynnerligheter.
Då den store konstkritikern Ruskin kallat en af hans taflor, af konstnären uppskattad till 200
guinéer, för värdelös och Whistler själf för »vekling» och »narr», stämde konstnären honom
1878. De tolf londonska småborgarne i juryn tyckte, att nära 4,000 kronor var väl kraftigt
tilltaget för en »Nocturne» i svart och guld, och Ruskin slapp undan med att betala en farthing
öre) i skadeersättning. Både som etsare och som målare har Whistler inom
konstnärskretsar under 1890-talet åtnjutit ett mycket högt anseende. I föredrag och artiklar utvecklade
han sina teorier med kvicka och giftiga personliga anspelningar. Dessa hans angrepp mot kritici
och »brackor» förenade han i boken »The gentle art of making enemies» 1890. Denna »fina
konst» var han hemma uti. Whistler dog 1904. Italienaren Boldini har briljant målat hans
eleganta, tillgjorda yttre. Men under det tillrufsade håret ser man ett ansikte fullt af elakhet
och godt lynne. En »snob» var han i detta ords högsta och mest pretentiösa mening men
också en stor konstnär, och den hvita handen tillhörde äfven en intensiv arbetare.

448

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:41:10 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kulturbild/0458.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free