Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lifvet, i händerna på en djäfvul, kallad
Schicken-tanz. — Alwin Schultz, Deutsches Leben im XIV
lind XV Jahrhundert.
Sid. 58. Dansande tyska bönder.
Dansnöjena fingo genom drickandet en ännu lifligare
karaktär. Brännvin, möjligen uppfunnet af
araberna under 1 ooo-talet, började under
1400-talet sprida sig i Europa, åtminstone i södern.
Niirnbergs råd förbjuder brännvinsförsäljning på
sön- och helgdagar samt förtäring vid
utskänk-ningsställe. — Senare (1496) tillåter rådet, att
man vid försäljningsstället fick dricka för en
heller eller en pfennig. I Simon Hüttels
Trauten-auer Chronik (1522) meddelas om en skolmästare
och stadsskrifvare: »Er tranck sich hein dem alten
Hans Hoffman zum ’nassen künig’ im brantenwein
zu tode.» — Alwin Schultz, Deutsches Leben im
XIV und XV Jahrhundert.
Sid. 59. Tysk studerkammare 1514. Det
var under humanismens tid ej sällsynt att hänga
upp naturhistoriska kuriosa i taket.
Sid. 65. Baldassare Castiglione. Per Brahe
anbefaller i sin »Oeconomia Eller
Huuszholdz-Book För ungt Adels-folck» (skrifven 1585)
Auli-cum Balthasaris Castalieni. »Men den är», säger
Per Brahe, »uti italiensk utgången och sedan
ver-terad latine et germanice.» Boken blef således ej
öfversatt till svenska; mindre kunniga, som ville
»gifva sig till hofva», fingo senare tillfälle alt
studera spanjoren Antonio de Guevaras vidt spridda
och hos oss 1616 utkomna »Hof-Folcks Wäckiare»
samt »Om Hoflefwernetz Förtreet och
Mödesam-heet, deszlijkes Landzbygdens eller
Bondewäsen-detz Lustighet och beröm» (1629).
Sid. 66. Skylt till en skola i Basel.
Under århundraden framåt hade skolbarnen lika
obekvämt. Förgäfves föreskref 1724 års svenska
skolordning, att »hvar och en klass hafver sina
bänkar, hvaruppå skolpiltarne sättas i ordning
efter sin kvickhet och framsteg, hafvandes en
pulpet framför sig, så lång som bänken är, att
bekvämligen skrifva uppå». Ännu under
1840-talet sutto lärjungarne vid Stockholms gymnasium
på bänkar utan ryggstöd och utan någon pulpet
eller ens den enklaste tillställning för att lägga
boken på. — Lundin och Strindberg, Gamla
Stockholm.
Sid. 74. Georg von Frundsberg. Berlins
museums katalog, utgifven 1904, sätter ett
frågetecken efter namnet Amberger.
Sid. 76. Erasmus Rotterdamus. Bland
Erasmus’ många skrifter må nämnas hans 1530
utgifna »Liber aureus de civilitate morum
pueri-lium», äfven 1620 utkommen i svensk-latinsk
upplaga som »En gyldene Book om unga personers
Sedhers Höftweligheet» (det är denna titel som,
lätt ändrad, gifvits åt Albert Engströms magnum
opus). Man får där veta, att »med handen eller
kläderna snyta sig, står svåra bondaktigt; med
armen eller armbogan, hörer dem till som med
salta fiskvaror umgås; det står ock icke mycket
höfveligt när det med handen sker, om du strax
stryker snören på kläderna». (Boken finnes
omtryckt i bokstafstrogen upplaga hos Beijer 1872.)
Sid. 77. Engelske lordkanslern Thomas
Möre. Sir Thomas Möre. Dessa titlar strida till
synes mot hvarandra, emedan deras
sammanställning exemplifiera det under senare tider aldrig
förekommande förhållandet, att lordkanslern,
ordföranden i lordernas hus, ej med nödvändighet
behöfver vara lörd och tillhöra detsamma.
Troligen dog Möre för sitt motstånd mot Henrik VIII:s
skilsmässa. Musikinstrumentet på väggen vittnar
om det annalkande »merry old Englands»
musikkärlek. — Första upplagan af Utopia utkom i
Louvain 1516 under uppsyn af Erasmus, Ægidius
och andra Mores vänner. Innehåller »a cut of the
island by a great painter», förmodligen Holbein.
Sid. 79. Två franska adelsmän på
1530-talet. Dödskallen uppges äfven vara en
rebus-artad signatur, Hohl Bein.
Sid. 89. Pietro Aretino. I sin Herkules
meddelar Stiernhielm bland de nöjesböcker, som
en ung bildad svensk adelsman läser, följande:
När du nu kommer till högre förstånd och
vill uti lärdom
yppare blifv’ än all’ andre, så läs och lägg
uppå hjärta
La Macaronica di Coccaj, Rabelais, La
Lu-cerna,
Picaro Picara samt Pippa di Pietr’ Aretino
samt den högt-stiliserad’ Rhetorica delle
Puttane
jämte hvad mer uti Flättjones ymnoge
Bibliotek finns.
Sid. 95. Nederländskt kök omkring 1550.
Pieter Aertsz, förkortning af Aertszoon (uttalas
Artsön). — Jfr Rembrandts farsnamn Harmensz.
Sid. 116. Hertigen af Alba. Filip II
använde gärna hertigen af Alba på grund af dennes
långsamhet i att fatta sina beslut och hans
förmåga att lika kraftigt framhålla fördelarna och
olägenheterna af hvarje sak. Detta är ej
egenskaperna hos en krigare. Icke-spanjorer bedömde
honom strängt. Denna sorts räddhåga är
särskildt märklig i det bref han skref till Filip efter
sin första seger öfver Ludvig af Nassau. Han
visar däri, med många skäl och ord, att han ej
bort inlåta sig i strid men att han haft goda skäl
att anfalla; ingen enda fiende skulle kanske
undkommit, om han tagit de mått och steg, som
tycktes honom de bästa, men han hade ej tagit
dem, emedan han funnit dem alltför vågade. Det
är, som om han efter sin seger ännu tvekade att
inlåta sig i strid. — Forneron, Hist. de Philippe II.
Sid. 117. Karl IX konung af Frankrike.
Om den egendomliga blandningen af franska och
italienska fel hos Karl IX, se Michelet, Histoire
de France, IX.
456
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
