Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
mande Söndag, som ar den 3 Augusti Klockan
præcise 2. effter sluten Afftonsångz Gudztienst,
enär tekn gifwes med klockorne. Sådan högh
ähra gunst och benägenheet som icke allenast
den Sal. affsompnade til sidste Ehretienst, vtan
och dem sorgbundnom til märkelig tröst och
hugnad länder, utlofwar hon sig med the sina, uti
slijke eller fast behageligare tilfällen, med all
tacksamheet wilia ihogkomma bemöta och
weder-göra. — Begäres tiensteligen med långh Kappa
Acten bijwijsta.»
Vid begrafningarna sjöngs af skolungdom.
Liksången var en gång den förnämsta
inkomstkällan både för lärare och lärjungar. Hvilken
vikt den hade, ses däraf, att Stockholms
Trivialskolas inventarium för år 1630 upptar »en likbår,
en bårfäll af kläde med fransar, ett bårkläde att
lägga under kistorna». Konkurrens och tvister
mellan skolorna tvingade konsistorium att gång
på gång föreskrifva, till hvilken skola hvarje
församling hade att vända sig för erhållande af
liksång. 1666 klagades inför konsistorium öfver
att Klara skola skedde för när däruti, att Jakobs
skola och Stadsskolan trängde sig in i
församlingen och »betjänade lik, som där i församlingen
voro boende och buros till grafven». Härom
discurrerades och fanns, att, om något
præjudi-cium Klara skola skedt vore, borde det rättas
och botas. 1657 hade föreslagits, att likgången
skulle afskaffas. Frågan afhandlades i
konsistorium. Præses sade, att, efter det vore urminnes
häfd och lex ecclesiastica, därför visste man inte,
om man kunde den upphäfva. Det vore vidare
en inkomst för prästerskapet och för skolan;
borttages den, så blefve skolan om intet och
prästerskapet lede nöd. 1682 discurrerades om
skol-betjäntes ringa underhåll, förorsakadt af
likprocessernas afskaffande, men seden fortfor. 1771
låter Bellman i sitt »Utkast till ett Biografiskt
Manual-Lexikon öfver Namnkunnige Krögare i
Stockholm > dödgräfvaren, orgtramparen och
krö-garen på Blå Dörrn i Götgatsbacken »emellan
24 lanternor samt under sång af skolan till sitt
hvilorum beledsagas ut åt östra porten. Tvänne
järnbärare, med blå koltar, gula gehäng och gröna
byxor, voro posterade med sina korsgevär som
vakthållning vid krogdörren, och sorgfolket
trakterades efter hemkomsten till sorgehuset med
skepparvin och strufvor.» Katarinaborna måtte
ha varit särskildt konservativa, ty ännu i slutet
af 1840-talet fortlefde där likgången i de gamla
svarta kapporna. Liksångspengarna delades mellan
kantor, lärare och lärjungar.
Den af Bosse framställda begrafningen var
i större stil och liknade nog i ståt och kostnad
mer »Sahl. Vice Præsidenten VVälb: H:r Bengt
Gyllenankars Begrafningz omkostnadh hwilken i
herranom afsomnade d. 13 April Anno 1696».
Räkningen sträcker sig från »en lijkkista af Eek»
à 90 daler kopparmynt till »kåst i tre weckor
wed Begrafningen» 90 daler och omfattar i 84
poster både »papper Spink utij kistan» och
sorgkläder för »Frun sielf med dess Enkesäng». Intet
under att den slutar på Summa daler 6174:29
och är undertecknad af »Christina Sack en
be-dröfft äncha». — Klemming, Ur en antecknares
samlingar; Stridsberg, Anteckningar till en
historik öfver Klara Skola samt ofvannämnda
Manual-Lexikon.
Sid. 171. Bal i Frankrike på 1630-talet.
Perukens tidehvarf börjar, då Ludvig XIII vid
30 års ålder förlorade sitt hår. Ludvig XIV hade
af naturen rikt hår och böjde sig först 1673, vid
35 års ålder, för det allmänna bruket. Under
Ludvig XV buro alla peruk. — Franklin, La vie
privée d’autrefois. Les soins de toilette.
Sid. 195. Kristina af Sverige mottages
i Paris. Om detta sällsynta kopparstick och dess
ämne, se Klemming, »Ur en antecknares
samlingar». — Då Kristina den 15 oktober 1655 i
Innsbruck antog den katolska tron, hölls för henne
predikan öfver Davids psalm 45, vers 11: »Hör,
dotter, och se uppå, och böj ditt öra, och förgät
ditt folk och din faders hus!» — Friis, Dronning
Christina af Sverrig.
Sid, 221. Ludvig XIV förlänar
Helgeands-orden etc. Ludvig XIV:s lysande hof skulle illa
råkat ut för en granskning, äfven välvillig,
beträffande den personliga snyggheten. Man
började visserligen förstå, att det var nyttigt att då
och då tvätta sig, och man återkom småningom
till den uppfattningen, att vattnet var enkom
lämpligt därtill; men man undergick operationen
snarare än man sökte den. Vår tids bruk af
rikliga och dagliga tvagningar skulle förefallit
denna tid besynnerligt. . . Madame de Motteville
anser sig behöfva särskildt omtala, att Anna af
Österrike, Ludvig XIII:s gemål, var »synnerligen
snygg och renlig», och hon omtalar, att då
Kristina af Sverige kom till Compiègne, »hade denna
höga drottning så smutsiga händer, att man ej
kunde se deras skönhet». Det är bekant, att den
fistel, som plågade Ludvig XIV, var beroende af
bristande snygghet och att den store konungen,
le Roi-Soleil, ofta ej fick sofva för ohyra. —
Franklin, La vie privée d’autrefois.
Angående Télémaque kan erinras, att
egentliga rolighetsböcker för ungdomen torde icke hafva
förekommit i Sverige förrän i 1700-talets början,
då man 1721 fick: »Telemacks Ulysses Sons
Händelser under resan att upsöka Dess Fader,
Beskrefne til Undervisning för Hertigen af
Bour-gogne utaf dess Præceptor i Frankrijke Den
Widt-Berömde Erkie-Biskopen Hertigen af Cambray
Herr France de Salignac.»
Intet af de tre verk, hvilka som
ungdomsböcker stått sig bäst under tidernas gång, är
författadt »för ungdomen». »The Life and Stränge
458
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
