Full resolution (TIFF) - On this page / på denna sida - 4. Höväxter - B. Baljväxtartade höväxter. (Klöfverväxter)
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has been proofread at least once.
(diff)
(history)
Denna sida har korrekturlästs minst en gång.
(skillnad)
(historik)
Alsikeklöfver
har sitt namn af Alsike socken i Uppland, där arten af
Linné först anträffades vild och möjligen äfven odlad.
Eran och med 1700-talets senare hälft har arten så
småningom vunnit den stora användning, som den nu äger,
och är af särdeles stor betydelse för de trakter, där
två-och treåriga vallar användas. Alsikeklöfvern liknar
rödklöfvern till utseende och växtsätt, men är till alla delar
spensligare och vanligen ej så storväxt; blommorna äro
rosafärgade. Denna klöfverart är om möjligt härdigare
än rödklöfverns härdigaste former samt regelbundet
varaktigare, men utvecklar sig långsammare och ger full
skörd först på tredje året (i andra årets vall).
Alsikeklöfvern tål fuktiga lägen och är genomgående
anspråkslösare i fråga om jordart än rödklöfvern. Fodervärdet är
snarare högre än lägre än rödklöfverns och ej så
variabelt efter olika långt framskriden utvecklingstid.
Hvitklöfver
är den minsta af de odlade klöfverarterna, och dess litenhet
blir ytterligare framträdande på grund af det nedliggande
växtsättet. Denna art har mycket små fordringar på
jordmån och går bra till på ganska mager och fuktig jord.
Är egentligen en betesväxt samt passar bäst för insådd i
betesmarken.
Humlelucern
liknar en klöfver och kallas också honungsklöfver, men
tillhör lucernväxterna, som bland annat skilja sig från
klöfvern på baljornas spiralvridna form; blommorna, som
sitta i små hufvudlika gyttringar, hvilka efter blomningen
påminna om humlens blomställningar, äro gula. Arten,
som är mindre än alsikeklöfver samt ett- till treårig, odlas
i större utsträckning nästan endast i ettåriga, vallar i
södra Sverge, men dess härdighet är pröfvad ända upp till
Norrland, hvarest man finner arten vild flerestädes vid
kusten.
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
