Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Socialismen och konungadömet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
25
en följd därav, och inte en av förberedelserna. Men de
svenska socialisterna har inte desto mindre alltid deltagit
i den allmänna fredspropagandan.
Redan om kravet på en republikansk statsförfattning
inte vore det minsta av en ekonomisk fråga och uteslu-
tande ideell, så finns det skäl så viktiga, som talar för
republikansk propaganda, att det rent av är märkvärdigt att
frågan inte blivit aktuell förrän genom konungamaktens
eget ingripande.
Den rent intellektuellt motbjudande beskaffenheten
hos en institution som konungadömet behöver jag icke
uppehålla mig vid. Den är allt för erkänd, långt in i de
borgerliga partierna, och’ betecknande nog, består deras
kraftigaste försvar för det i påpekandet av det (antagna)
faktum, att konungen skulle vara bara en skylt. »Han
styr men regerar inte».
Detta försvar grundar sig på en alldeles falsk förut-
sättning Om en svensk konungs makt också inte är så
stor nu som förr, så har han ännu alldeles tillräckligt myclcet
kvar för att göra framstegets sak obotlig skada. Behöver
jag erinra om, att han enligt grundlagen har makt att
välja ministrar efter sitt skön? Han kan regera, så länge
honom lyster, mot riksdagsmajoriteten. Resterna av konun-
gens ekonorruska lagstiftningsrätt, är visserligen obetydliga,
men ej att förakta, och hans rätt att när som helst förklara
krig, är en rätt, som sannerligen inte tillhör de mest ofar-
liga, så mycket mer som han har kreditivet till sitt för-
fogande. Kommer så därtill det inflytande som en man
med en konungs uppsatta ställning måste ha — att kunna
utnämna ämbetsmän som man behagar, är exempelvis en
rätt viktig förmånsrätt —; redan en departementschef har
en myndighet, som ej är lagskriven och bokförd, men likväl
existerar, hur mycket mer gäller det då om en konung?,
Man behöver knappast mer än i förbigående erinra
om den vidsträckta möjlighet för degeneration, som ärft-
ligheten för med sig. Konungar har sällan gjort sig kända
som några helgon, och det liv regerande fursteätter för,
är i allmänhet sådant, att det inte just garanterar det kom-
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
