- Project Runeberg -  Kungen av Klondyke /
18

(1920) [MARC] Author: Jack London Translator: Algot Sandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA DELEN - Andra kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

”Kyss till”, svarade Hal Campbell. ”Mina gå för
femhundra.”

”Mina också”, svarade Harnish, medan de andra
sade det värde de satte på sina egna marker.
Franske Louis, som var den blygsammaste, bestämde sina
marker till hundra dollars var.

I Alaska fanns det på denna tid inga falskspelare.
Allting gick ärligt till och man litade på varandra. En
mans ord var lika godt som hans guld i spel. En mark
var en tunn, avlång bit av något slags komposition,
värd kanske en cent. Men när någon i spel sade, att
en sådan där liten tingest var värd femhundra dollars,
så var den det också. Var och en visste att den man
som givit den ifrån sig skulle lösa in den med guldstoft
till en vikt av femhundra dollars, och som markerna
voro av olika färger var det inte svårt att veta vem
som var ägare till dem.

Harnish drog och fick given. Det tyckte han var
ett godt omen och medan han blandade kortleken,
ropade han till barmästaren att servera ”hela klabbet”,
vad de ville ha. När han gav Dan Mac Donald till
vänster om sig första kortet, skrek han:

”Nu ska ni få se på spel, era krabbsaltare. Så där
ja, ta för er bara och håll tungan rätt i mun förresten.
Här ges ingen pardon. Hoppla! Titta noga på
lapparna, pojkar. Ä’ ni med nu, för nu börjar karusellen/’
När man väl kommit i gång, blev det ett tyst och
stilla spel utan allt prat, fastän det var ett ständigt
stigande stim och stoj kring spelarna. Elam
Harnish hade tändt gnistan. Allt flere guldgrävare slunko
in i Tivoli och stannade kvar. När Ljusan Dag var i
farten ville ingen vara borta. Danssalen var fylld.

18

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:41:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kungavklon/0022.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free