Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA DELEN - Tredje kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Rundt om hördes ett misstroget mummel och ett
dussin män togo fram sina guldpåsar. Jack Kearns sade:
”Jag håller två mot ett att ni inte är här på
sjuttiofem dagar, Ljusan Dag.”
”Inte någon välgörenhet, Jack”, blev svaret. ”Vadet
gäller lika mot lika och sextio dagar.”
”Nej, sjuttiofem dagar och två mot ett att ni inte
lyckas”, vidblev Kearns. ”Fifty Mile kan bli öppen
eller isen varken bära eller brista.”
”Vad ni har vunnit av mig är ert”, svarade Ljusan
Dag, ”och ni ska för tusan bövlar inte tro att ni kan
ge mig tillbaks någonting på det där sättet. Jag slår
inte vad med er. Ni försöker ge mig pengar. Tack,
jag behöver dem inte. Jag kan också ha tur. . . jag
känner redan att jag kommer att få det. Vänta bara,
tills det kommer, det där jag talade om. Då, Jack, lyfta
vi av taket och då ska det bli spel, som heter duga.”
De skakade hand med varandra.
”Naturligtvis gör han det”, viskade Kearns i Bettles
öra. ”Och här äro femhundra på att Ljusan Dag
hinner tillbaks på sextio dygn”, tilläde han högt.
Billy Rawlins slog till sist av och Bettles omfamnade
Kearns entusiastiskt.
”Seså”. ropade Ljusan Dag, ”nu ha vi det klart.
Den som vinner betalar och jag tänker vinna, därför
gör det ingenting om jag betalar litet i förskott. Vad
ska ni ha nu allesammans?”
Bettles tog ett glas whisky i handen, praktiserade sig
på nytt upp på en stol, där han stod och vaggade fram
och tillbaka, medan han sjöng den enda visa han kunde:
40
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
