- Project Runeberg -  Kungen av Klondyke /
82

(1920) [MARC] Author: Jack London Translator: Algot Sandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - FÖRSTA DELEN - Åttonde kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

och hungriga, började undra vad det blivit av deras
kamrater. Fastän de gjorde alla möjliga medgivanden
för de mest oförutsedda händelser, var dock tiden
iängesedan förbi, då de skulle ha varit tillbaka. Utan
tvivel hade de drabbats av någon olycka. Man hade
förutsett möjligheten av att en sådan kunde drabba
den ena, och det var främsta orsaken varför två män
sändts i olika riktningar. Men att de båda skulle
förolyckas, det var ett oväntat hårdt slag.

Under tiden förde Ljusan Dag och Elijah en eländig
tillvaro, nästan utan hopp. Blidvädret hade ännu
inte börjat så att de kunde samla ihop snön kring det
förstörda förrådshuset och smälta den i pannorna.
När den fått stå en stund och vattnet sedan slogs ut,
låg det ett tunt lager av välling kvar på bottnen av
kärlen. Det var mjölet, vars alldeles osynliga spår voro
strödda över tusentals kubikyards snö. Ibland fanns
också i vällingen ett teblad eller några kaffesmulor.
Men ju längre bort de kommo från förrådshuset, desto
sparsammare blev det med den tunna vällingen.

Elijah var den äldre av de båda, och han dukade
först under, så att han för det mesta måste ligga
inrullad i sin päls. En ekorre som de fångade då och då
höll dem vid liv. Jakten föll på Ljusan Dags lott och
den var hårdt arbete. Han hade inte mer än trettio
skott, så att han vågade inte riskera att skjuta bom,
och då hans bössa var 45—90, måste han skjuta de små
djuren genom huvudet. Det fanns mycket få av dem,
och dagar gingo utan att de sågo en enda. När han
fick syn på någon, vidtog han de mest noggranna
förberedelser. Han kunde bevaka den i timmar. Tjogtals
gånger tog han sikte med sina försvagade armar, men

82

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:41:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kungavklon/0086.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free