Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRA DELEN - Fjärde kapitelet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
bakom den som har given och ser att denne ger sig
själv alla fyra essen från botten av kortleken. Ni
förstår att han tyckte det var jäkligt gjort. Han smyger
sig bort till spelaren midt emot given.
’Hör nu, han där har givit sig fyra ess, det såg jag’,
viskar han.
’Nå, vad ä’ de’ mer med de’ då?’ säger spelaren.
’Jag tänkte det skulle vara bra för er andra att veta’,
säger gröngölingen. ’Jag säger att jag såg hur han tog
alla essen.’
’Hör nu herrn’, säger spelaren, ’det är bäst att herrn
lagar han kommer ut härifrån. Ni begriper inte det
här spelet. Det var ju hans tur att ge, eller hur’?”
Det skratt som följde på historien lät ganska ihåligt,
men Ljusan Dag tycktes inte märka det.
”Ni har någon särskild mening med er historia,
förmodar jag”, sade Dowsett rent ut.
Ljusan Dag såg oskyldigt på honom och svarade
inte. Han vände sig jovialiskt till Nataniel Letton.
”Nå, fram me’t nu. Hur mycket ha vi schavat åt
oss på en höft? Jag sa’ nyss att en million mer eller
mindre betyder nix.”
Letton hade nu hunnit sansa sig, tack vare den
hållning Dowsett iakttagit,-och hans svar kom kort och
bestämt.
”Jag fruktar att ni är offer för en villfarelse, mr
Harnish. Det finns ingen vinst att dela med er. Nej,
bliv inte upprörd nu. Jag behöver bara trycka på den
här knappen.. .”
Ljusan Dag såg inte alls ut att vara upprörd. Han
sökte tvärtom helt mekaniskt i sin västficka efter en
tändsticka, strök eld på den, men upptäckte att han
157
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
