- Project Runeberg -  Kungen av Klondyke /
221

(1920) [MARC] Author: Jack London Translator: Algot Sandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRA DELEN - Tolfte kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

”Nu har jag det!” utbrast han plötsligt. ”Hegan,
gratulera mig. Det är så enkelt som aldrig det. Allt
vad jag behöver göra är att klämma till honom över
nosen och det riktigt ändå!”

Så förklarade han för den häpne Hegan vad det var
fråga om och blev genast den uppmärksamme
lyssnaren igen, men han kunde inte låta bli att gång på
gång smacka av tillfredsställelse. Så var det. Bob
snodde sig alltid åt höger. Godt. Han skulle skaffa
sig en duktig ridpiska, och i samma ögonblick Bob
gjorde ett försök skulle han få ett duktigt slag över
nosen. Det fanns ingen häst som skulle våga göra om
försöket efter att ha fått en dylik näsbränna.

Under denna vecka kände Ljusan Dag mera klart
än någonsin att han inte hade några som helst sociala
eller ens mänskliga beröringspunkter med Dede.
Situationen var sådan, att han inte kunde göra henne
ens den enkla frågan om hon tänkte sig ut och rida
nästa söndag eller inte. Det var ett bekymmer av
alldeles nytt slag att ha en vacker flicka i sin tjänst.
Han såg ofta på henne under arbetet och det riktigt
kittlade honom på tungan att bara säga de orden:
cm hon tänkte göra någon ridtur nästa söndag. Och
medan han såg på henne, undrade han hur gammal
hon kunde vara och hur mycket hon kunde haft att
göra med de där studentpojkarna Morrison talat om.
Hela hans sinne fylldes av henne dessa sex dagar
mellan söndag och söndag, och en sak blev han alldeles
viss på; han skulle gärna vilja ha henne, till och med så
ivrig var denna önskan, att han helt och hållet glömde
bort förklädesbandet. Han, som vanligen i hela sitt
liv sprungit för kvinnor, han hade nu blivit så modig

221

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:41:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kungavklon/0225.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free