Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRA DELEN - Trettonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
lade ihop sina pappersblad och blyertspennor för att
gå, då han sade :
”Ett ögonblick, miss Mason, och jag hoppas ni inte
misstycker att jag talar rent ut. Jag har uppfattat
er som en rättfram och förståndig flicka och jag tror
inte att ni blir sårad av vad jag tänker säga. Ni vet
hur länge ni varit här på kontoret, det är flera år nu,
och ni vet också, att jag har varit rättskaffens och
ärlig gent emot er. Just därför att ni varit på
kontoret hos mig har jag försökt att vara mera
tillbakadragen mot er än . . . om ni inte varit här på
kontoret.. . ni förstår. Men jag är i alla fall människa. Jag
lever mycket ensamt — nej, fatta det inte som en bön
om vänlighet. Vad jag vill försöka säga är, att ni
inte vet hur mycket våra ridturer tillsammans ha varit
för mig. Och nu hoppas jag ni inte blir ond, om jag
frågar, varför ni inte har varit ute och ridit de två
senaste söndagarna/’
Han tystnade och väntade, kände sig mycket varm
och tafatt, och svetten pärlade fram på hans panna.
Hon svarade inte genast, och han gick tvärs över
rummet och drog upp fönstret.
”Jag har varit ute och ridit”, svarade hon, ”men
åt andra håll.”
”Men varför? . . . Svara mig uppriktigt, lika
uppriktigt som jag har talat till er. Varför har ni inte
ridit åt Piedmont till? Jag har sökt er överallt.”
”Just därför.” Hon log och såg honom ett
ögonblick rakt i ögonen, varpå hon sänkte sina egna. ”Nog
förstår ni det, mr Harnish.”
Han skakade dystert på huvudet.
”Jag gör och jag gör inte. Jag begriper mig inte
233
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
