Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRA DELEN - Adertonde kapitlet
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
Men den omständigheten, att hon givit honom en
korg, kom honom att tänka ännu högre om henne.
När hon inte ville ha honom, hade hon också givit
avslag på hans trettio millioner. Det var någonting
för en nittiodollarsstenograf, som sett bättre dagar.
Hon brydde sig inte om pengar, det var då alldeles
klart. Varenda kvinna han träffat tycktes ha varit
villig att välja honom för hans pengars skull. Han
hade fördubblat sin förmögenhet, gjort sig femton
millioner sedan den dag hon började arbeta för honom,
och var det inte märkvärdigt, den villighet hon
möjligen en gång ägt att gifta sig med honom hade
försvunnit i samma mån hans rikedom ökades.
”För tusan!” mumlade han. ”Om jag klarar hundra
millioner på de här tomtaffärerna, vill hon väl inte ens
tala till mig.”
Men han kunde inte le bort saken. Han kunde inte
bli fri från hennes gåtfulla uttalande, att hon lättare
kunde ha gift sig med den Elam Harnish som kommit
direkt från Klondyke än med den nuvarande mannen
av samma namn. Nå, då fanns det ingen annan råd
än att försöka återigen bli så mycket som möjligt lik
den forne Ljusan Dag, som hade kommit ned från
norden för att pröva lyckan vid det stora spelbordet.
Men det var omöjligt. Han kunde inte få tiden att
vända om.
Ännu en tillfredsställelse gav honom deras samtal.
Han hade hört talas om stenografer förr, som vägrat
att gifta sig med sina arbetsgivare, och de hade sedan
alltid genast lämnat sina platser. Men Dede gjorde
inte ens en antydan åt det hållet. Hur obegriplig
hon än kunde vara, fanns det i alla fall reson hos
288
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
