- Project Runeberg -  Kungen av Klondyke /
357

(1920) [MARC] Author: Jack London Translator: Algot Sandberg
Table of Contents / Innehåll | << Previous | Next >>
  Project Runeberg | Catalog | Recent Changes | Donate | Comments? |   

Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - ANDRA DELEN - Tjugusjätte kapitlet

scanned image

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Below is the raw OCR text from the above scanned image. Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan. Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!

This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.

visserligen under sommaren en hel mängd gäster.
Dedes forna bekanta från staden, men på
California-vis levde de i sina tält och sörjde för sig själva. Och
Ljusan Dag -Ville på inga villkor att hans hustru
skulle bli kokerska och uppasserska, därför att de inte
hade några tjänare. Men de voro alltid välkomna att
till exempel äta en supé i deras stora vardagsrum, och
då såg Ljusan Dag alltid till att var och en deltog i
sysslorna. Om en eller annan stannade över en natt,
var det en särskild sak. Likaså med Dedes bror, som
kommit tilbaka från Tyskland och var återställd i
sitt ben, så att han kunde sitta till häst. Under sina
ferier var han alltid den tredje i familjen, och hans
göra var då att elda, sopa och diska.

Efter en långvarig, ihärdig strid lyckades Dede och
Ferguson tillsammans få Ljusan Dag att intressera
sig litet för läsning, så att till sist kunde det hända,
när Bob gick i skridt och tyglarna hängde lösa, att
Ljusan Dag satt dinglande i sadeln och reciterade
Kiplings ”Tomlinson”, eller när han slipade sin yxa,
sjöng till den gnisslande slipstenen Henleys
”Svärds-sång”. Men ungefär till detta inskränkte sig hans
litterära intressen. Av Browning begrep han
ingenting utom möjligen ”Fra Lippo Lippi” och ”Caliban
och Setebos”. George Meerdith utgjorde hans
förtvivlan. Emellertid började han på Dedes enträgna
böner att spela fiol och övade sig så flitigt att han
och Dede med tiden kunde spela duetter i skymningen.

Allt gick sålunda lyckligt och väl för de båda. Tiden
blev aldrig för lång. Alltid kom där en ny underbar
morgon och en stilla, svalkande skymning, alltid var
det hundra olika intressen som de delade med varandra.

357

<< prev. page << föreg. sida <<     >> nästa sida >> next page >>


Project Runeberg, Sun Dec 10 13:41:33 2023 (aronsson) (download) << Previous Next >>
https://runeberg.org/kungavklon/0361.html

Valid HTML 4.0! All our files are DRM-free