Full resolution (JPEG) - On this page / på denna sida - Sidor ...
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
Below is the raw OCR text
from the above scanned image.
Do you see an error? Proofread the page now!
Här nedan syns maskintolkade texten från faksimilbilden ovan.
Ser du något fel? Korrekturläs sidan nu!
This page has never been proofread. / Denna sida har aldrig korrekturlästs.
43
han icke kunde hindra sitt folk från att föröfva alle-
handa våldsamheter mot allmogen, och att han kunde
vänta att inom kort stöta på ett öfvermäktigt mot-
stånd, drog han sig tillbaka till Edaskogen i Värm-
land.
När han kom dit, hade hans trupp åter smultit
ihop till 70 man. För att nu vänja sin skara vid
manstukt och uthållighet och på samma gång välja
en lämpligare anfallspunkt, beslöt han att draga norr-
ut genom Sverige för att öfver Kölen infalla i Tron-
dalagen, där Sigurd mun och hans söner af ålder
haft sympatier, men där Erling jarl hade många fien-
der. Till de birkebenar, som efter slaget vid Re flytt
till Telemarken, hade Sverre skickat bref, att de
skulle möta honom vid Trondhjemsfjorden. Sverre
bröt nu upp och tågade med sitt folk först genom
en tolfmila skog till Ekhärads socken af Elfdals hä-
rad i norra Värmland; därefter åter genom en tolf-
mila skog till Malung i Västerdalarna och därifrån
genom en femtonmila skog till Österdalarna eller
»Järnbäraland». Färden genom skogarna var ytterst
mödosam, ty det var just vid den årstid, då snön och
isen smälte, så att myrar, sjöar och älfvar blefvo myc-
ket svåra att passera. Till föda hade Sverre och hans
folk intet annat än de skogsfåglar och älgar, de kunde
komma åt att fälla.
Järnbäralands befolkning var på den tiden ännu
hednisk, och norrmännen förvånade sig öfver den
ringa grad af hyfsning, som rådde i denna afskilda
vrå af världen, där människorna aldrig hört talas om
<< prev. page << föreg. sida << >> nästa sida >> next page >>
